Det sitter inte på utsidan. Det kommer från det innersta. Från en känsla av trygghet, en känsla av glädje och har igenting med snygg kropp, fin hy eller rena drag att göra.
Det är när jag är tillfreds med mitt innersta som jag känner mig vacker. När jag dagar som de här kan gå omålad och ändå känna mig färgrik. Det är då jag får komplimanger och när den sydamerikanska tjejen säger att det är första gången hon ser en svensk kvinna som är vacker utan smink för att jag har fina färger så vet jag att det inte har med det hon ser att göra. Utan det är det jag känner som lyser igenom. Alla är vackra när de är lyckliga. När de låter sig känna sig lyckliga och vågar visa de sanna färgerna.
Han bad mig visa mig naken. Han menade naken på alla sätt. Inte bara utan kläder utan själsligt naken, sårbar, öppen och ärlig. Jag visade honom, på alla sätt. Och han hade rätt. Han ville jag skulle få känna mig lika naken som han hade gjort och nu förstår jag vad han menade. Och hade det inte varit för att jag känner mig lycklig just nu, stark och färgrik hade det varit än jobbigare. Jag blottade mig på alla sätt men jag kunde känna mig trygg trots min nakenhet.
Men nu förstår jag vad han menade...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar