Soffhäng!

Jag orkar liksom inget annat. Det är bara skönt att vara hemma igen efter fyra nätter på ett ensamt hotellrum. Det är lika ensamt här och just den känslan sliter i mig men jag försöker så gott det går att ignorera den. Enda sällskapet är lurventussen jag hämtade hem och det sällskapet är gott som något.

Är trött men tanken på att gå och lägga mig klockan nio känns något främmande. Men det skulle vara bra för mig för jag behöver sova ikapp några timmar. Två nätter i rad har jag sovit dåligt av olika anledningar på hotellet. Vissa anledningar som fortfarande inte slutat påverka mig och den känslan hade jag mer än gärna sluppit.

I morgon är första dagen på mitt nya jobb. Första dagen på kontoret med mina nya kollegor som jag inte träffat innan. Jag är förväntansfull och nyfiken på vad det är för människor jag ska jobba med. Ett möte med min psykolog är inbokat också och det ska bli skönt att få prata av mig lite om känslan runt vårt sista möte. Känslan som satt så hårt kvar i mig i flera dagar efter. Det ska även bli skönt att få prata om andra saker också, men även jag som annars är så öppen behåller de sakerna för mig själv.