Och så fick hon honom till slut...

...han den där snälla, mesiga, tönten som hon först hatade när hon istället trånade efter skitstöveln som bara ville ha henne när det passade honom.

MEN så insåg hon att det var han den där snälle, präktiga som var bäst.

Undrar när man ska inse det och sluta springa efter skitstövlar som bara leker med en och ändå aldrig vill ge en det man så gärna vill ha.

Sånt händer ju bara på film...

I verkligheten sitter man där och längtar efter någon som bara gör en illa, hör av sig när det passar och snackar massa tomt prat om saknad och bla bla bla och sen inte hör av sig förrän nästa gång det är dags att få sig en egoboost och då går man på dravlet igen.

Känns det igen tjejer??