Related Posts with Thumbnails

tisdag 31 augusti 2010

Blinddejt nr ONE!


Och NEJ vi hade inte sex Mandy och jag även om vi avhandlade just det ämnet avigt och rätt men god mat fick jag och underbart trevligt sällskap. Och det var verkligen en blinddejt för jag hade nämligen inte en aning om hur hon såg ut men hon var precis lika snygg som jag trodde men mörk istället för blond som jag föreställde mig och lite kortare men framför allt världens finaste och goaste tjej. En sån där tjej jag gärna träffar fler gånger och som man bara inte kan låta bli att tycka om. En sån där tjej jag önskade bodde lite närmare för jag skulle kunna se mig själv sitta vid hennes köksbord och dricka vin oftare än vad det kommer att bli nu pga avståndet. Men vi kommer att träffas fler gånger var så säker.

Så tack vännen For the dinner and SEXtalk. Det var hur trevligt som helst att få träffa dig och dina söta barn!

I morgon är det dags för blinddejt nr TWO!

Spännande!

Have a nice day!


För det ska vi ha!
Nu ger vi oss iväg ut i Västerås på kundbesök jag och Jocko.

Hörs SEN då!

måndag 30 augusti 2010

Godnatt!

On the road again!

Jocko som mitt resesällskap på väg till Västerås.
Vägen som gud glömde. Dödens trist.
Farthållare för att hålla mamma lugn. Kryper fram.
Drivingpants i lack.
Och även om jag inte trodde det så kom vi till slut fram men eftersom jag lovat mamma att inte köra som den biltjuv jag brukar ratta fram mina fordon i så tog det nog betydligt längre tid än vad det skulle göra om jag inte varit laglydig och en förståndig dotter.

Hunnit med att hänga med kollegorna, varit på stan och fönstershoppat medan de andra åt och så en kvällspromenad med Jocko och en av kollegorna.

Efter bara tre veckor som ständig hotellgäst börja man nu ställa krav. Själv vill jag ha en vattenkokare på rummet så man kan göra sitt eget kaffe och ett strykjärn och strykbräda. På det här hotellet fanns inget av det och de glodde på mig som om jag var en idiot när jag frågade i receptionen om det verkligen var så att man skulle behöva BETALA för kaffet. På alla de andra hotellen har det ju faktiskt varit gratis så det är ju de som skämt bort mig nu. En av mina manliga kollegor vill prompt ha badkar på sitt rum och det brukar han kunna få. Kan inte jag få en stackars kopp kaffe då?

Jaja nu har jag fått mitt kaffe även om jag fick betala 15 kr för det. Men de hade ett ganska fint gym och en pool som man säkert kan ta minst fem simtag i innan man når den andra sidan så dit tänker jag gå någon kväll.

Däremot har jag två enkelsängar i rummet så det måste ju vara meningen att den ena är till Jocko. Synd bara att han har valt att ligga UNDER sängen. Ska fråga om jag inte kan byta ut "hundsängen" mot gratis kaffe istället.

Ja så får det bli...


Raindrops falling on my head...

...och det där regnet känns som alltid renande. Struntar i blöta skor, struntar i skitig blöt hund och hår som klibbar i ansiktet för regn är som tvättmedel för själen. Och det är bra resväder. För idag bär det av till nästa stad för jobb hela veckan. Hotellet är bokat och denna gång följer Jocko med.

Två blinddejts stå på schemat denna vecka i Västerås. Och nej, det är inga killar jag ska träffa utan två fina tjejer. Vet inte om jag får berätta men den ena tjejen skriver en blogg jag följer så det ska bli jättespännande att få se vem som döljer sig bakom orden jag så mycket tycker om att läsa. Den andra tjejen är en av mina läsare så det ska givetvis bli jättekul att få träffa en av de som följt mig ett tag.

Känner mig tillfreds idag. Lite så där mjuk och fluffig. Kanske det beror på regnet, kanske på något som ligger i luften. I vilket fall känns det bra idag!


P.S. Personen på bilden har inget med texten att göra. Tyckte bara det var en snygg bild!

söndag 29 augusti 2010

Och så fick hon honom till slut...

...han den där snälla, mesiga, tönten som hon först hatade när hon istället trånade efter skitstöveln som bara ville ha henne när det passade honom.

MEN så insåg hon att det var han den där snälle, präktiga som var bäst.

Undrar när man ska inse det och sluta springa efter skitstövlar som bara leker med en och ändå aldrig vill ge en det man så gärna vill ha.

Sånt händer ju bara på film...

I verkligheten sitter man där och längtar efter någon som bara gör en illa, hör av sig när det passar och snackar massa tomt prat om saknad och bla bla bla och sen inte hör av sig förrän nästa gång det är dags att få sig en egoboost och då går man på dravlet igen.

Känns det igen tjejer??

Me, myself and i...

...och det är så det ska vara tydligen. Lära sig vara ensam med sig själv och tycka att det är bra. Det är okej. Men inte mer än okej. Hade det inte varit för att jag vet att jag ska iväg i morgon igen och ha massa folk omkring mig hela veckan hade det nog krypt i mig nu. Det är okej att sitta ensam i soffan, steka äggsmörgåsar till sig själv, sitta med datorn i knät som enda sällskap, men märk väl, bara okej.

Tittar på Bridget Jones dagbok trots att jag sett den minst tre gånger innan men den är fortfarande lika slående. Slående lik. Kan känna hennes längtan, kännas hennes smärta i misslyckande relationer, hennes rädsla att aldrig hitta den rätte.

Men det är okej. Och jag tror att det bara är ett sammanträffande att det är lika många T i Pettiwoman och patetisk. Behöver inte alls betyda något, inte alls.

Nej nu har jag stora beslut att fatta.
Tre plommon eller en schweizernöt?
Hmm... svårt val!

Så enkelt...

... men ändå SÅ svårt!

I LOVE LOPPIS!





Jag var först på plats, trampade grusen utanför den stora tegelbyggnaden. Det tog mig exakt två timmar att plocka upp alla saker och hänga kläderna på galgar. Innan folket började komma hann jag med en värmande kopp kaffe sen var jag redo för alla prutande kunder.

Det är en underbar stämning där bland alla loppisborden. Underbara människor med all möjlig kuriosa, hembakta bullar och massa skräp och mycket fynd och guldkorn om man bara vill ge sig lite tid och leta. Jag gjorde en bra affär med kvinnan i bordet brevid och bytte hennes hembakade bullar mot en av mina små väskor.

Loppis har alltid varit något speciellt för mig. Jag har åkt runt på en mängd olika loppisar och antikbodar med både mina morföräldrar, min mamma och har givetvis dragit runt på alla mina pojkvänner och tvingat de att leta fynd med mig bland vad de tycker bara massa bråte. Men gud vilka klipp jag gjort.

Idag sålde jag okej med tanke på att det inte var jättemycket folk men det kommer att bli mera nu framåt höstkanten enligt de veteraner som var där. Alla var hur mysiga och trevliga som helst och jag ser redan fram emot nästa helg. Jag lät helt enkelt mina saker vara kvar så nu kommer jag bli en av stammisarna där!

Vaknade innan klockan ringde...

...alltså någon gång innan halv åtta.

Nu är bilen packad och jag har tvingat i mig lite frukost för jag är inte skapt att äta vid den här tiden.

Så håll nu tummarna att jag inte behöver ta med mig precis allt hem igen.

Loppis here i come!

lördag 28 augusti 2010

Memorys...

... it´s all i have left!

And you??


Redo för loppis!

Får jag allt sålt i morgon gör jag mig nog en rejäl hacka men det är inget jag förväntar mig. Men jisses vad kläder jag har fått ihop fast det kommer nog se lite roligt ut när jag hänger upp mina dyrgripar från Sant tropez, VILA, MEXX och andra lite dyrare märken bland de noppriga tröjor och luggslitna andra plagg som hänger där.

Jag förväntar mig inte att få mycket för kläderna utan är glad jag blir av med det mesta och slipper dra med mig allt hem igen.

Nu ska jag festa till det med ett par smörgåsar och en kopp kaffe. Vilken jäkla lördagskväll va?

Im driving in my car!

Jag älskar min lilla bil och friheten att kunna ta sig vart man vill är underbar. Så idag har Azita och jag åkt runt lite överallt. Det blev billig middag på IKEA för 15 kr. En korv, en pizzabit och dricka för endast 15 riksdaler är precis lagom för min budget just nu.

Vi åkte till den där loppisen jag skulle stått på förra veckan men liksom sov bort. Så nu har jag bokat bord i morgon och INGET ska få hindra mig att ta mig upp och iväg i morgon bitti. Det innebär att jag har lite att stå i här hemma i kväll. Plocka i ordning allt som ska med, sortera ut allt jag vill sälja, prismärka och packa ner i kartonger.

Roligare kan man ha en lördagkväll men har man inga pengar så har man inte och då är alla medel tillåtna att få ihop lite slantar. Så nu gör vi ett nytt försök....

KOOOM ÅÅÅ KÖÖÖP!

Ses på Spikens loppis i Valbo i morgon då!

Tänkte skriva om lycka....

...att lycka är...

* att få vakna och veta att det är okej att somna om.

* att vakna och se att det bara var en dröm att Jocko blev av med huvudet och sprang omkring i ett köpcenter huvudlös.

* att sen få gå första morgonpromenaden med honom och se honom skutta omkring i det våta gräset (med huvud)

* att få sätta sig i bilen och åka hem till Azita och bli bjuden på frukost och allt känns som förr när vi hade tid att umgås (Gud vad jag har saknat det och henne)

* att få ligga i hennes stora gosiga säng och vila en stund och veta att vi har en dag ihop som väntar.

Men sen åker jag hem och betalar räkningarna och ser att det än en gång inte finns tillräckligt med pengar för att kunna betala alla och inser att jag får leva en hel månad till utan pengar.

Den där lönen jag inte får hade verkligen behövts nu. Jag kommer inte ge mig om jag så ska jaga livet ur den där människan.

Fan vad jag hatar det här...

fredag 27 augusti 2010

Vi tog i hand...

...på att jag skulle stänga ner min profil på dejtingsidan idag. Innan klockan nio i kväll lovade jag att släcka ner helt.

Klockan nio sitter jag och stirrar på den där sidan, där jag frenetiskt klickat omkring i månader, ett destruktivt beteende, ett sökande som inte leder någon annanstans än till krossade drömmar och ännu mera ångest över att inte duga, inte vara önskvärd. Men ändå fylls jag av seperationsångest. Jag förstår att det inte är bra men som för en alkoholist som inte kan sluta dricka trots en medvetenhet om att det bara förstör så har jag svårt att ta steget fullt ut.

Då piper mobilen till.

"Det här är ditt samvete som talar. Har du tagit bort din profil?"

Jag kommer inte undan. Min psykolog messar mig alltså för att se till att jag håller mitt löfte. Och jag släcker ner. Och jag känner mig fri. Men vet att abstinensen säkert kommer tillbaka.

Låter det konstigt? Big deal liksom. Nej jag förstår att det verkar konstigt men för mig är det ett steg åt bättre självkänsla. Ett avslut, EN förändring av många jag kommer att få göra och det gör ont att säga goodbye.

Ett hål som ska fyllas, och som om och om igen fylls av fel saker. Ett bekräftelsebehov som får mig att bruka våld på mig själv och mina känslor Jag manipulerar mig själv, men honom kan jag inte manipulera. Han ser rakt igenom mig och när han ställer mig mot väggen och tvingar mig att fronta mig själv brister det.

Jag begär inte att någon ska förstå. För det gör jag ju knappt själv. Jag vet bara att jag just nu har gått mina första steg på en helt ny väg, en väg mot ett bättre jag.

Mattias sa idag när vi träffades efter mitt möte att han trodde jag skulle bli religiös Hahaha, nää jag kommer inte att bli religiös för då kommer nog själva fan bli religiös men jag kommer att försöka bli mer sann mot mig själv. Vara mer snäll mot mig själv.

Jag försöker bara helt enkelt att bli hel. Och det kommer innebära att jag måste säga goodbye till en del saker. Och i kväll har jag sagt goodbye till match.com. Och om ingen förstår hur det skulle kunna hjälpa mig att bli hel förstår jag det. Huvudsaken är att JAG förstår.

1096


Det var skönt att få träffa min kiropraktor igen. Det var ett tag sen och det fanns en del att fixa till. Han vrider och knäcker men börjar alltid med hård massage för att mjuka upp och gud så skönt. Att han är snygg och vältränad gör ju inget och ibland får jag lite specialbehandling med extra mysig massage, hihi.

Mötet med psykologen slutar som vanligt med tårar men det är bra tårar som behöver komma ut. Idag pratade vi om min saknad efter att få instruera. Att mycket av min identitet sitter i det där och att jag har svårt att gå och träna bara för min egen skull. Att det är så viktigt för mig att visa att jag duger, att jag är duktig och framför allt bekräftelsen jag får genom det där. Jag måste jobba på det. Sluta ställa så höga krav på mig själv, kunna göra saker för min egen skull, i alla fall just nu. För just nu behöver jag fokusera på mitt jobb, komma in i det och komma i gång med träningen för att jag mår bra av det. Inte behöva känna att jag måste stå längst fram utan att jag kan vara deltagare och tycka att det är lika bra. Att jag duger lika bra för det. Förstår att det kan verka konstigt men för mig är det svårt att släppa den biten. Men jag ska bli bättre på det. Ta en sak i taget.

Nu är det fredagsmys. För mig innebär det slappa i soffan, själv, men det gör inget. Ska göra lite kvällsfika, kolla tv, surfa runt och kränga i mig choklad. Azita ville jag skulle följa med ut en runda men jag är trött efter hela veckan borta. Vill bara vara hemma.

Hur har ni fredagsmys?

Jahaa...

...så snabb var jag. Har bokat upp alla de kunder jag fått tilldelad mig, förutom de jag ska ringa nästa vecka igen men högen med ordrar är SLUT!

Så.. här sitter jag nu, sysslolös och inte får jag tag på säljchefen heller så jag kan få flera kunder att boka. Mina två manliga kollegor smet iväg utan att säga nåt så hela kontoret tillhör mig och Jocko som stryker runt längs benen på mig.

Får väl ta lunch nu då...

Föresten.. mailar apan på förra jobbet som vääägrar betala ut min lön. Nu helt plötsligt påstår hon att de visst gjort det och har jag fler krav ska jag komma in med de.

Alltså jag tror jag anlitar Hells Angels snart för just nu är jag så arg på denna människa så jag kokar!

DJÄVLA APA!!!

Fredagskänsla!

Äntligen kan jag få känna den där fredagskänslan. Ni vet det där att nu är det helg och ledigt och slapp i soffan och mys med vänner eller hur man nu tänker tillbringa denna dag.

Är på kontoret och har ätit frukost och druckit kaffe med kollegorna och nu är det dags att börja ringa och boka in kunder för nästa vecka. Lönen är på kontot och fika med bästa Mattias står på schemat i eftermiddag. Även möte med psykologen och efter det lär jag vara som en urvriden disktrasa så då kommer besöket hos kiropraktorn vara perfekt. Så dagen är fullspäckad kan man säga.

Känns bra. På alla sätt. Trots PMS och svullna bröst.

Nu ska jag jobba!

Kram på er!



torsdag 26 augusti 2010

Men
i
kväll
nöjer
jag
mig
med
kudden






Godnatt...
Hemma igen. I lugnet, tryggheten. Lämnade utbildningen lite tidigare för att komma hem till Gävle i vettig tid. Hämtat hem hunden, fått några minuter med finaste Mattias. Saknar honom alltid så när vi inte träffats på några dagar. Mina vänner betyder så mycket för mig och han är den som står mitt hjärta närmast. Honom jag saknar först.

Jag har frusit hela dagen och börjar så smått inse det jag läst om överallt men inte velat ta till mig. Sommaren är slut nu och de små resta håren på mina armar vittnar om att det är på riktigt. Jag ser ner på mina ännu bara ben och ser hur den gyllenbruna färgen försvinner i takt med graderna på termometern. Jag vill suga tag i den och hålla den krampaktigt kvar för jag är inte riktigt redo för hösten tror jag. Det är årstiden då jag ännu mer längtar efter någon att dela mörka kvällar med. Årstiden som liksom är skapt för tvåsamhet och det blir ännu mer påtagligt att jag är ensam.

Idag var en sån där dag. Återfallsdag. De kommer fortfarande ibland och kramar tag om mitt hjärta, gnager lite på det. Ibland kan jag stå emot, ibland inte. Idag var en sån dag då jag inte kunde stå emot och det klandrar jag mig själv för sen. För jag vet att det inte gagnar mig att visa mig svag och tala om att saknaden finns där. Men jag gjorde det ändå, Snart kanske jag klarar av att stå emot även om återfallen återkommer.

Jag har druckit kaffe, doppat chokladkex och ändå kunnat känna lite lugn och njuta av att bara vara hemma igen. Men jag känner mig ensam. Fast jag har bestämt mig för att ta en paus från dejtingsidan nu. Inte betala mer. Jag orkar inte bli besviken mer nu. Bli dissad utan svar. Försöka spela efter alla spelregler om att inte ligga första dejten, inte vara för PÅ och vara sval och ha is i magen och fan och hans moster. Lika bra att inse... jag är inget flickvänsmaterial.

Nej jag är inte bitter, bara realist!

Last day!

Sista dagen avslutas med utbildning på HK sen bär det hem till Gävle igen.

Frukosten på det här hotellet är grymt bra så den kommer jag sakna men förhoppningsvis är den lika bra på nästa ställe också.

Nästa stad vi ska till är Västerås så nästa vecka är det västeråsborna som får besök av Petti!

Har jag någon läsare därifrån tro???

Nej, hopp i kläderna för nu vill jag dagen ska gå fort så jag kommer hem till Gävle igen.

Pussåhej!

onsdag 25 augusti 2010

Och helt oväntat...

...slog den här i taket!

Joråsåatte...

Slog läsarekord igår...

...tack!

Tydligen en UTOPI...

...att det någonsin bara kan flyta på. Är det okej att jag tappar lusten lite just nu? Är det okej att jag bara vill lägga mig i hotellsängen, dra täcket över huvudet och bara gråta en skvätt över att det hela jävla tiden måste strula?

Tappat lusten en aning och har ingen som helst sug efter att ut och behöva jaga kunder idag, vara trevlig och le som ett fån.

Nu längtar jag hem. Men nej.. jag ska ta på mig affärsleendet, de höga klackarna och ställa in GPS:en mot nya mål hur jävla motigt det än känns just nu.

Fyy fan, måtte denna dagen vara över fort!

Helvetesjävlaskitsatan!

Just nu har jag lust att skjuta nån i skallen. Ja sorry men hur jävla mycket strul ska jag behöva stå ut med.

Fortfarande ingen lön från förra jobbet. FINE det hade jag inte räknat med. Men i dag skulle lönen från NYA jobbet vara på kontot. NOT!!!

Ringer lönekontoret, bla bla bla... Fattas uppgifter bla bla bla. Ringer närmsta chefen och hon loooovar att de ska fixa det under dagen.

JA TACK! Jag har TVÅ hyror som ska betalas, en jävla massa andra räkningar sen TVÅ månader tillbaka.

Fy fan vad trött jag är på pengarbekymmer!

Hur svårt ska det vara att få den lön jag har RÄTT TILL???

Tyst...

Inte ett ljud på hela dagen. Jag skickar ett sms i kväll att jag tänker på honom. Inget svar!

Jag vet inte... kanske han har blivit sparkad i huvudet av en struts som rymt och ligger på sjukhus. Kanske han tappat sin telefon i en avloppsbrunn. Eller så skiter han helt enkelt i mig men tycker inte jag är värd att berätta för att han inte vill ses igen.

Kan det vara så att han hörde när jag pruttade i sömnen i natt och inte vill träffas mer för det? För några gånger, kanske tre, vaknade jag i natt av att det liksom sa pang, eller mer bom kanske. Ja det kom från min rumpa i alla fall och jag hoppades att inte han också vaknade av det konstiga ljudet. Har jag tur kanske han trodde det kom utifrån och inte från mig.

Ja jag blir aldrig klok på det här i alla fall. Han sa vi skulle höras och var hur gullig som helst. Varför är man då knäpptyst och inte svara på sms.

Hoppas de fångat den där strutsen nu. Vore ju synd om det är fler killar som blir sparkade i huvudet av den.

tisdag 24 augusti 2010

Om lördag något sent!

Lovade ju att återkomma med lite bilder och skvaller sen i lördags och eftersom jag är något uttråkad just nu ensam på mitt hotellrum passar det bra att göra en uppdatering.

Som sagt... den däringa fotbollsspelaren som var i stan och mötte vårt älskade Gefle IF, ja han som vår gemensamme vän så gärna ville tuta ihop mig med han skickade i alla fall ett sms på kvällen och frågade vart de skulle gå om de ville ha nåt gott att dricka och lite brudar. Ingen fråga om vi skulle ses. Jag gav lite tips men tog heller inte upp om vi skulle ses. Fotsättning....

Jag träffade Azita och hennes vänner (ja numera också mina såklart) på Harrys och där blev vi bjudna på god mat och gott dricka. Sen fortsatte vi tre tjejer till nattclub för att dansa.

Det var en supertrevlig kväll. Jag var på toppenhumör. Träffade en kille från mina hemtrakter som var och spelade golf så han och hans vänner bjöd på mycket skratt och givetvis mer dricka.

Fotbollsspelaren var på plats och brudarna hängde som jävla snöre i röven på honom. Jag gick fram och hälsade men kände knappast för att vara en i hans harem så jag lämnade honom på dansgolvet och dansade hela kvällen med min favoritdanspartner Jesper. Minns inte när jag dansade så mycket och gud vad roligt det var. Jag var som en dränkt katt så svettig var jag. Såg i ögonvrån hur coola fotbollskillen tittade åt mitt håll och sökte ögonkontakt men hela han utstrålade player så jag vägrade att ge honom den glädjen att få ännu en beundrarinna.

På vägen hem ringer han. Men då har jag sällskap med Jesper som är snäll och följer mig hem och Jesper hoppar vid sidan för han är så irriterad på människan och vill be honom fara när han hör att killen har mage att fråga om vi inte ska ha efterfest. Hur jävla dum tror han att jag är? Att jag vill vara något halvtreragg som han kan leka med innan bussen går vidare till nästa stad. Tack men nej tack!


Jag och två vackra Iranskor!
De där rådjursögonen, så fina!
Mina är mer som två körsbär i en koskit!
Bästa vänner!
Precis så glad som jag ser ut!
Skål ta mig fan!
Seeeexyyyyy baaaabyyy! Eller nåt...
Två dockor!
Försöker väl se förföriskt ut. Gick sådär!
På hemvägen var mina fötter ömma av allt dansande.
Så det blev till att ta av skorna, men fan så ont att gå barfota.
Snälla Jesper fick helt enkelt offra sina strumpor.
Så jag gick hem i strumpsockar!
Jesper behöver nya skor!
Någon som vill ge ett bidrag till stackaren?
Fina underbara Jesper. En riktig supervän.
Hemma hos mig hade vi efterfest, ja fast utan fest liksom.
Jesper tog på sig min finhatt och agerade dj.
Han var också söt och bjöd upp till tryckare.
Inte dansat tryckare sen jag var 15 bast. Nä men nästan!
Sen fick jag ligga i knät och bli kliad på ryggen.
Han bäddade ner mig, kramade mig godnatt och sa hejdå.
Jag somnade som en liten griskullting.
En helt underbart trevlig kväll.

Länge sen jag hade så skoj.


Nyfikna på vem fotbollsskillen är???

Hmmm...
Ska jag berätta??
Hihi....

Tack underbara du!

Vill tacka en av mina bloggläsare för den fina hjälpen jag fått. Ibland visar det sig att det finns änglar.

Vet inte hur jag ska tacka dig vännen, men du vet att jag är så otroligt tacksam för din hjälp.

Tack snälla!

Thank god for GPS!

Hatar att köra i den här staden, verkligen hatar. Det har gått okej eftersom jag har gps men det är fan inget kul. Har farit runt som ett skållat ollon hela dagen men det har inte gett något vidare klirr i kassan. Flera var inte på plats, nån hade inte tid och någon blev det NEJ hos. Men jag gråter inte för det. Det ÄR svårt i Stockholm och detta är bara extra några dagar så jag står ut.

Blev lunch med kollegan ute i Kista. Hon kände som jag att det var lite tufft dessa dagar men vi kämpar på.

Nu blir det nog bara lite softande på hotellet, en kaffe med kollegorna, kanske lite träning sen och så får jag väl se om dejten från igår hör av sig mer. Om inte... ja inte är det hela världen.

Myyyys!

Mmm sån sötnos. 36 bast och ser ut som en busig pojke and i löööve it. Och så luktade han sååå gott. Och det där blonda håret ruffsade jag mer än gärna i.

Så vad gjorde vi då? Nyfikna va, hihi?

Han mötte upp mig vid bilen utanför där han bor. Han log med hela ansiktet när han kom gående och ja han var precis så söt som jag hoppades. Vi bestämde att vi skulle äta och att det skulle bli hämtmat hem till honom så vi köpte med oss thaimat och satt på hans balkong och åt och drack vitt vin. Det var så där lättsamt och mysigt som det ska vara och när det blev kyligare gick vi in och la oss i en varsin ände av hans soffa och fortsatte prata.

Ja och jag hade ju druckit vin så det fanns ju inte så mycket att välja på än att sova över. Och jag kunde inte sluta strirra när han tog av sig kläderna. Jisses så fin. Lång och vältränad. Så där alldeles lagom. Men jag klädde av mig med lampan släckt, hiihi. Så det blev lite mys, kläm och känn men där stannade det. Jag gjorde klart tidigt att jag gärna ville "suga lite på den karamellen" ja alltså, hahaha inte DEN karamellen utan liksom inte stressa. För på något sätt kändes det som att vi båda nog visste att det där inte var sista gången vi skulle ses så vi har all tid i världen.

I morse fick jag morgonmys men tyvärr kallade plikten på oss båda så det var bara att kliva upp och ge mig av. Så nu har vi ätit frukost jag och kollegorna och nu är det bara att ge sig ut och jaga kunder.

Så... vi får väl se om det blir någon fortsättning. Men det var helt klart den bästa och mysigaste dejten jag haft sen... ja på väldigt länge. Sist det kändes okej med någon var ju med magistern och det var ett bra tag sen.

måndag 23 augusti 2010

Åhhh...

...det finns en bubbelpool, varm och gosig som inte kostar att använda. Bastu och gym också.

Hmm... är dejten söt och luktar gott kanske jag ska bjuda in honom till lite bubbel, hihi.

Att lära sig alla knep!

Har installerat mig på hotellet nu efter att ha hängt med kollegorna hela dagen. Möttes upp vid en Statoilmack i Upplands väsby. Jag och två manliga kollegor och de har fått mig att skratta och känna mig mer än välkommen och givetvis har de lärt mig alla knep jag behöver kunna.

Det blev lunch på Arlanda och kaffe på samma Statoilmack. De är inte kloka och bara massa struntsnack och sånt är jag ju inte sen att hänga på. Så det har varit en ganska lugn första dag och det påpekade de väl många gånger att jag skulle bara ta det lugnt första dagarna och INTE stressa.

Dejten i kväll har messat hela dagen och vi ser båda fram emot att träffas så efter sex någon gång i kväll ska vi mötas upp. Sen får vi se vad som händer.

Nu ska jag ner i lobbyn och hänga med mina kollegor.


Personen på bilden har inget med texten att göra.

Vaken, kaffe och smörgås!

Hunden lämnad (dåligt samvete here i come) och kaffet intaget så nu är det packning som gäller, detta aber. Sen bär det iväg till stora staden. Staden med alla mysiga café som jag tänker inta och sätta mig med datorn och skriva Stockholmskrönikor, ja eller nåt.

Det blir kundbesök för hela slanten idag men räknar inte direkt med allt för många avslut utan ska vara glad jag kan få boka in ett möte eftersom jag kommer oanmäld, men nu är det redan köpande kunder jag besöker så jag åker inte ut med huvudet före i alla fall.

Och senare idag eller i kväll.... har jag dejt. Fnissig värre för det är riktigt spännande eftersom det är en kille som redan fått mig lite pirrig. Det visade sig att han bor nån kilometer från hotellet där jag ska bo så det kan ju inte bli bättre. En promenad i Hagaparken eller nåt annat mysigt står på schemat.

Ooopps.... nu ringde han. Ja när man pratar om trollen. Hihi, gud så trevlig och söt han verkar. Och så är han blåögd, blont ruffsigt hår och 191 cm så jag lär få stå på tå och krama honom. Men det bästa... han är 36 men ser ut som 25, hihi. Kan inte bli mer Pettikille än så.

Jaja... jag vet att jag inte borde skriva om mina dejter eftersom de alltid slutar med NOLL och ingenting men jag kunde helt enkelt inte låta bli nu. Så snälla.... döm mig inte om det visar sig vara katastrof är ni snälla.

Nej.. nu ska jag klä mig och göra mig klar för första dagen på fältet.

Håll alla tummar och tår för mig nu... ja både vad det gäller jobbet OCH dejten!

Puss o hej... leverpastej!

söndag 22 augusti 2010

Söndagsensamtråkigtkelsjuk!

Sorry, blir inga bilder (usb sönder, typ bråkar) och orkar inte dra historien om fotbollsspelaren som fick nobben när han ringde kl halv tre. Skulle mest vilja berätta om snälla Jesper som lät mig få hans strumpor så jag kunde gå barfota (ja fast i hans strumpor) och hur han och jag dansade tryckare i mitt vardagsrum och hur jag fick ligga i hans famn men jag är så trött så jag gör inte det.

Pizzan jag tryckte i mig nyss gjorde mig ännu mer slö och jag har ångest över att behöva packa upp kläderna från resväskan från förra veckan för att packa ner igen till nästa vecka. Jag hatar att packa och behöva tänka flera dagar i förväg vad jag ska tänkas vilja ha på mig om några dagar. Jag vet ju inte vad jag vill JUST nu.

Jo kramas vill jag. Fy fan så kramsugen jag är. Men de jag vill kramas med har andra att kramas med.

Jävla skit...