
Så tack vännen For the dinner and SEXtalk. Det var hur trevligt som helst att få träffa dig och dina söta barn!
I morgon är det dags för blinddejt nr TWO!
Spännande!

...och det där regnet känns som alltid renande. Struntar i blöta skor, struntar i skitig blöt hund och hår som klibbar i ansiktet för regn är som tvättmedel för själen. Och det är bra resväder. För idag bär det av till nästa stad för jobb hela veckan. Hotellet är bokat och denna gång följer Jocko med.



Jag var först på plats, trampade grusen utanför den stora tegelbyggnaden. Det tog mig exakt två timmar att plocka upp alla saker och hänga kläderna på galgar. Innan folket började komma hann jag med en värmande kopp kaffe sen var jag redo för alla prutande kunder.
...på att jag skulle stänga ner min profil på dejtingsidan idag. Innan klockan nio i kväll lovade jag att släcka ner helt.Jag kommer inte undan. Min psykolog messar mig alltså för att se till att jag håller mitt löfte. Och jag släcker ner. Och jag känner mig fri. Men vet att abstinensen säkert kommer tillbaka.
Låter det konstigt? Big deal liksom. Nej jag förstår att det verkar konstigt men för mig är det ett steg åt bättre självkänsla. Ett avslut, EN förändring av många jag kommer att få göra och det gör ont att säga goodbye.
Ett hål som ska fyllas, och som om och om igen fylls av fel saker. Ett bekräftelsebehov som får mig att bruka våld på mig själv och mina känslor Jag manipulerar mig själv, men honom kan jag inte manipulera. Han ser rakt igenom mig och när han ställer mig mot väggen och tvingar mig att fronta mig själv brister det.
Jag begär inte att någon ska förstå. För det gör jag ju knappt själv. Jag vet bara att jag just nu har gått mina första steg på en helt ny väg, en väg mot ett bättre jag.
Mattias sa idag när vi träffades efter mitt möte att han trodde jag skulle bli religiös Hahaha, nää jag kommer inte att bli religiös för då kommer nog själva fan bli religiös men jag kommer att försöka bli mer sann mot mig själv. Vara mer snäll mot mig själv.
Jag försöker bara helt enkelt att bli hel. Och det kommer innebära att jag måste säga goodbye till en del saker. Och i kväll har jag sagt goodbye till match.com. Och om ingen förstår hur det skulle kunna hjälpa mig att bli hel förstår jag det. Huvudsaken är att JAG förstår.
Det var skönt att få träffa min kiropraktor igen. Det var ett tag sen och det fanns en del att fixa till. Han vrider och knäcker men börjar alltid med hård massage för att mjuka upp och gud så skönt. Att han är snygg och vältränad gör ju inget och ibland får jag lite specialbehandling med extra mysig massage, hihi.
Äntligen kan jag få känna den där fredagskänslan. Ni vet det där att nu är det helg och ledigt och slapp i soffan och mys med vänner eller hur man nu tänker tillbringa denna dag.
Hemma igen. I lugnet, tryggheten. Lämnade utbildningen lite tidigare för att komma hem till Gävle i vettig tid. Hämtat hem hunden, fått några minuter med finaste Mattias. Saknar honom alltid så när vi inte träffats på några dagar. Mina vänner betyder så mycket för mig och han är den som står mitt hjärta närmast. Honom jag saknar först.
...att det någonsin bara kan flyta på. Är det okej att jag tappar lusten lite just nu? Är det okej att jag bara vill lägga mig i hotellsängen, dra täcket över huvudet och bara gråta en skvätt över att det hela jävla tiden måste strula?
Just nu har jag lust att skjuta nån i skallen. Ja sorry men hur jävla mycket strul ska jag behöva stå ut med.
Inte ett ljud på hela dagen. Jag skickar ett sms i kväll att jag tänker på honom. Inget svar!
Mmm sån sötnos. 36 bast och ser ut som en busig pojke and i löööve it. Och så luktade han sååå gott. Och det där blonda håret ruffsade jag mer än gärna i.
Har installerat mig på hotellet nu efter att ha hängt med kollegorna hela dagen. Möttes upp vid en Statoilmack i Upplands väsby. Jag och två manliga kollegor och de har fått mig att skratta och känna mig mer än välkommen och givetvis har de lärt mig alla knep jag behöver kunna.
Hunden lämnad (dåligt samvete here i come) och kaffet intaget så nu är det packning som gäller, detta aber. Sen bär det iväg till stora staden. Staden med alla mysiga café som jag tänker inta och sätta mig med datorn och skriva Stockholmskrönikor, ja eller nåt.
Sorry, blir inga bilder (usb sönder, typ bråkar) och orkar inte dra historien om fotbollsspelaren som fick nobben när han ringde kl halv tre. Skulle mest vilja berätta om snälla Jesper som lät mig få hans strumpor så jag kunde gå barfota (ja fast i hans strumpor) och hur han och jag dansade tryckare i mitt vardagsrum och hur jag fick ligga i hans famn men jag är så trött så jag gör inte det.