På stationen står mamma och hennes älskade sambo och tar emot mig och vid den goda sena middagen med allt för många glas vin ska jag försöka förklara känslan jag har av att vara hemma igen.
Det är som en slags ångest när tåget rullar in genom stan. Jag känner mig nästan jetlagad trots att tidzonen är densamma för det tar alltid någon dag att liksom vänja sig och innan den där ångesten har lagt sig. Allt är så påtagligt igenkännande och kanske är det just det som är ångestframkallande. Att allt är precis likadant och det framkallar minnen.
Maten är uppäten och mammas sambo försvinner iväg till sina instrument men mamma och jag sitter kvar likt två bästa väninnor som inte setts på länge och som har mycket att berätta om vad som hänt sen sist. I alla fall jag... och jag pratar om läraren och brandmannen och jag pratar om saker vissa kanske inte skulle prata med sin mamma om men mamma är min bästa vän och därför kan jag prata med henne om att jag saknar en trygg famn och någon som drar mig kärleksfullt i håret när vi har sex.
Vi dricker upp allt vin och pratar om hur mycket jag älskar att skriva och att mitt liv och uppväxt har gett mig material till att skriva en hel bok men jag tror inte att mina föräldrar skulle uppskatta den boken.
"Jag skulle aldrig säga något om det" säger mamma.
"Jag kan stå för mina fel och brister men visst skulle det säkert finnas vissa delar där jag skulle känna att jag skulle vilja försvara mig själv"
"Gör det" säger hon...
....och jag funderar!
Det skulle bli en jäkla bra bok. Med mycket kärlek, trasiga förhållande, trygghet och otrygghet, hemska upplevelser och bra upplevelser, hat och förlåtelse, trassliga och invecklade familjeförhållande och lögner och svek. Men som de flesta böcker så skulle den ha ett bra slut.
Du har en välutvecklad förmåga att uttrycka dig i text, så att skriva en bok skulle passa dig bra...
SvaraRaderaSkriv den....jag skulle läsa.
SvaraRaderaOch i Stockholm utan att säga hej?! ;)
Gör det!
SvaraRaderaSkitsamma om den ges ut eller ej, men vilket fantastiskt sätt att bearbeta sitt liv, göra en utvärdering och komma vidare.. :)
Kram!
hur menar du när du skriver "drar mig kärleksfullt i håret när vi har sex"? är det kärleksfullt? i mina ögon kanske lite mer porrigt... och undrar därmed vad din syn på kärlek och kärleksfulla handlingar är. kanske inte så konstigt att du är fucked up..
SvaraRaderaDå vet jag att jag har tre som skulle köpa min bok i alla fall :o)
SvaraRaderaOch du anonym din kommentar är så dum och inskränkt så jag tänker inte ens bemöda mig med att kommentera det där.
Kan jag få boken signerad så köper jag den ;)
SvaraRaderaAbsolut Sebastian :o)
SvaraRaderaDå beställer jag ett exemplar :)
SvaraRadera