Jag blir knäpp...

... av att inte veta vad han tänker eller känner men jag blir nog mer knäpp av att inte riktigt veta vad jag själv vill och känner.

Vet bara att jag tänker på honom och blir glad när vi hörs av men det är ju ingen röd tråd i det. Ibland är det ofta och hela tiden men ibland sporadiskt och korfattat men kontakten finns där hela tiden men varför måste det vara så förbannat svårt.

Egentligen borde jag inte bry mig så länge jag inte själv har en blekaste aning om vad jag vill och känner. Men jag erkänner, jag vill ha uppmärksamheten, vill vara efterlängtad och vara ....ooops... när man skriver om trollen.

Fick ett sms precis. Han tänker på mig, annars hade han väl inte hört av sig och jag frågar om han vill fira med mig om jag får något av jobben...

"Är jorden rund, skiter hajarna i havet, var Hitler en idiot.... klart jag vill fira med dig."

Jag tolkar det som ett JA!