Pratade med lillebror...

...som just nu befinner sig hemma hos mig vilket känns lite tråkigt med tanke på att jag är någon annanstans när han väl kommer och hälsa på. Nu vet jag ju att det inte var mest för min skull han kom utan för en söt tjejs skull med långt hår och världens sötaste leende men jag tycker ändå det är tråkigt att hans besök skulle krocka med min tripp till annan ort. Han berättade att det snöade och då känns det skönt att jag är där det inte snöar just nu.

Igår möttes jag av en stor varm famn och mjuka pussar och ett busigt leende när jag klev av tåget. Han är som en liten nallebjörn och väl hemma ville den där nallebjörnen kramas och pussas hela tiden och det märktes att jag var efterlängtad Vi drack the och jag fick min efterlängtade smörgås och våra djur verkade vara lika glada som vi över att få ses igen och det var två vita bollar som for omkring och busade tills vi fick nog och ryade åt de att lugna ner sig.

Det var mysigt att få ligga i en famn igen och få somna med någon nära. Men ännu vet jag inte hur nära jag kommer att låta honom komma och jag vet inte hur nära han vill komma och just nu låter jag det vara en fråga utan svar för jag vet inte om jag har något svar eller vill ha något svar.

Just nu njuter jag bara av att få vara här med honom, njuter av att se hur svårt han har att slita sig för att gå till jobbet utan vill ligga kvar i sängen med mig och kommer tillbaka flera gånger för att säga hejdå och ge mig en puss och jag skrattar när han stängt dörren men kommer tillbaka efter en stund igen för han glömt något och fast att han är sen måste han komma in till mig igen och ge mig en sista puss.

Jag vet att jag borde tänka framåt men just nu tänker jag bara vara här och nu!