Isande kyla...

....härjar utanför fönstret och jag försöker gömma mig så gott det går under täcket. Klockan har ringt, telefonen har ringt men jag VILL INTE. Drar täcket ännu tätare om kroppen och låtsas inte höra. Inte se att klockan är alldeles för mycket för att ligga kvar och tryna. Snälla kollegan P som jag bestämde frukosttid med har tydligen varit snäll och låtit mig få sova en stund extra för ingen har knackat på min dörr. Men när telefonen ringer och jag ser det är mamma sticker jag ut armarna från täcket för första gången.

Jag har sovit över frukosten så det blir en promenad till lilla byn för att köpa med en smörgås att äta i sängen och det är så isande kallt att tom hunden trippar på tårna. Knackar på i köket och tigger till mig en kopp kaffe och kryper tillbaka till den varma sköna sängen. Ringer min älskade pappa för att se att allt är bra efter sjukhusvistelsen och jag känner mig lugn igen när jag hör att han mår okej. Kollegan hockeyfrillan ringer och berättar om sin vecka i Sälen och är nu på väg tillbaka hem till Gävle. ALLA åker hem idag... utom jag. Därför är det en lugn jobbdag idag. Jag är här på extratid. Så det blir en jobbdag från mitt sängkontor.

Ber om ursäkt för dålig uppdatering igår men det kanske bara var lilla mamma som märkte det inte blev något inlägg i går kväll och som genast trodde att det hänt mig något *fniss* Nej då, det fanns bara inget att skriva om så därför var det tyst här inne.

Ja.. det blir en ensam dag för mig i Mora idag!