En av de DÄR dagarna!

Med huvudvärk som inte ville släppa gick jag och la mig redan halv tio igår kväll och den har stört min sömn hela natten. När jag till slut var tvungen att gå upp i morse möttes jag av ett svullet ansikte med två små stirrande grisögon i spegeln och ett huvud tungt som bly av smärta. Och bröstet kändes lika tungt och tjockt. Allt inom mig skrek nej och allt kändes bara så där motigt. Efter en runda till apoteket och inhandlande av TVÅ migräntabletter för nästan 80 kronor började huvudet kännas lite bättre men istället anföll en trötthet mig som inte gick att stå emot. Jag var helt enkelt tvungen att vila en stund.

Försökte hitta orken någonstans. Hitta någon slags glädje men när det är en av de där dagarna finns det inte förnuft i världen som kan mota bort de där mörka molnen. Den där tunga känslan i bröstet och klumpen i halsen som hela tiden tendera till att explodera och bli flödande tårar.

Ett samtal med mamma och lite analyserande om varför gjorde det lite lättare. Men något svar hittade jag inte. Bara att bita ihop, duscha, packa väskan och ge sig iväg för ännu en jobbvecka. Den sista borta innan julledigheten och det gör i alla fall att det känns lite bättre. Snart ledigt.

Önskar jag hade något svar på de här dagarna. Men jag har inte det. För det krävs så lite för att de ska komma, och det krävs så lite för att jaga de på flykten. Men ibland känns även det där lilla så svårt och motigt.

Vet bara att i morgon är en annan dag. Förhoppningsvis en av de där andra dagarna!