Du känner inte mig!

Du kan bilda dig en uppfattning, tycka och tro saker men du känner inte mig. Du kan läsa det jag skriver, du kan tycka saker om hur jag är men du känner mig inte för det. Du kan ha åsikter stora som små och tro att du har en klar bild av hur jag tänker och känner men egentligen är det bara din egen föreställning du skapat inne i ditt huvud, en bild som du så gärna vill ska vara sann för att den passar dig men du känner mig fortfarande inte.

Är du inte min vän som varit mig nära, någon som sett mina svagheter och kan älska mig ändå trots mina fel och brister är du fortfarande bara någon som tror på din egen bild av mig men den behöver inte stämma överens med verkligheten hur mycket du än vill att den ska göra det. Och ibland funderar jag på varför vissa människor så gärna vill ha en bild av mig som egentligen är så långt ifrån vem jag egentligen är. Människor läser mina ord som om det vore en manual över mitt jag. En instruktionsbok till mitt innersta men det är långt ifrån sanningen.

Även om jag vänder ut och in på mig själv, mina tankar och mina känslor kommer du aldrig att känna mig som den jag verkligen är. Du kan tycka, tro och bilda dig en uppfattning och vill du så hårt hålla fast vid den bilden du själv skapat av mig låter jag dig göra det. Men tro aldrig att du känner mig. Tro aldrig att du vet vem jag är eller HUR jag är.

Du kan fortsätta tycka illa om mig, känna avsmak och avsky men egentligen är det inte mig du känner så för utan bilden av mig du skapat i ditt huvud.

De som varit mig nära och fortsätter vara mig nära trots mina fel och brister känner mitt innersta och väljer att älska mig för mina styrkor och för kärleken jag ger.

Jag har mycket kärlek att ge... till de som väljer att se kärleken i mig och de som vill ha den!