Singel...

...men ändå är det bara en viss person jag saknar. Singel men inte tillgänglig, eller singel men ockuperad eller hur fan ska man definiera tillståndet jag/vi befinner oss i?

Läste en annan blogg idag och tjejen som skrev frågade lite samma sak. Hur vet man om man är kär? Jag fortsatte att fråga i kommentarsfältet, hur seriösa är vi, när är man ihop?

Som jag också skrev, det var lättare när man var yngre och frågade chans, då visste man liksom. Fick man ett ja då var det klart och fick man ett nej ville man bara gå hem och gråta. I alla fall ville man gömma sig resten av den rasten.

Vi har ju inte ens dejtat. De första tre gångerna vi träffades såg jag dig inte ens. Ja det låter konstigt men ni som läst de första inläggen på den här bloggen vet hur det gick till och det var ju knappast det mest vanligaste sättet att träffas på.

Frågade dig i kväll om när du skulle bjuda mig på en riktig dejt så nu väntar jag på att få bli utbjuden på mitt livs dejt. Sen får vi väl se hur det blir efter det.

Som sagt, singel och väntar på dejt...