Hjärta och smärta!

Känner att mycket handlar om saknad och längtan och överallt skrivs det om hjärta och smärta. Det verkar vara en epidemi att längta efter någon just nu.

Jag funderar på en sak. Hur många gånger klarar ett hjärta av att bli krossat? Klarar det verkligen av att bli krossat flera gånger men ändå repa sig helt?

Tänk en kaffekopp som går sönder. Man limmar ihop den men efter ett tag tappar man den i golvetet igen. Kanske man kan limma i hop den ytterligare en gång men sen lär ju koppen vara ganska skör i den där lagningen.

Är det likadant med hjärtat? Blir det skörare efter varje gång det fått sig en törn eller har hjärtat någon form av inbyggt superklister?

Jag fick mitt hjärta krossat BIG TIME för inte så länge sen.
Är det därför jag nu när jag träffat någon som jag känner jag faller för känner mig så bräcklig?
Är det därför det nästan gör ont att älska istället för att känna den där sköna känslan?
Är det därför det känns som om hjärtat snart går sönder av saknad när jag inte får ha honom nära?

Hur ska jag veta att det där superklistret håller? Det känns ju hela tiden som om det håller på att krackelera.

Jag hoppas jag har en tub Karlssons klister hemma fall i fall...