Vilsen!

Irrar omkring i en snårig skog av känslor. Söker efter något att hålla fast vid. Något som känns logiskt och som jag kan förklara för mig själv med bara enkla ord. Men jag hittar inget svar. Inget bra svar med enkla ord. Bara massa känslor som jag ska försöka förklara både för mig själv och för min omgivning Allt blir som en enda gröt och orden fastnar i halsen tillsammans med gråten. Allt som borde vara så enkelt blir plötsligt komplicerat. Det som borde vara något mysigt och varmt kan helt plötsligt kännas som en stor grå blöt massa inom mig. Längtar efter en famn som jag kan känna mig trygg i. En famn som finns där när jag behöver. En famn som får allt att kännas så där enkelt, varmt och mysigt. Men just nu känns inget bara enkelt.


Känner mig vilse..