Ändå sliter något i mitt bröst. Skulle kunna vara vad som helst men jag vet allt för väl vad det är och just nu är det inte bara en tanke som far genom huvud och kropp.
Ibland önskar jag att jag kunde avlägsna valfri kroppsdel för en stund. Bröstet för att slippa känna hjärtat som sitter där och drar ihop sig som en hård knytnäve. Huvudet för att slippa tankarna som far. Leendet för att slippa le när det inte känns som det är le man vill.
Men jag vet också att det kanske kan vara en sån där känsla som bara sitter där just nu. Den kan försvinna lika fort igen. Det är bara en sån där morgon då allt borde vara bra men det stora vemodet ändå rullar in...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar