Längtan!

Vill krama honom igen. Känna hans doft som jag redan vant mig vid och som gör mig alldeles varm när jag drar in den i mina näsborrar. När vi kramas, när jag ligger brevid honom i sängen, när jag vaknar innan honom och borrar in min näsa i hans hals.

Jag försöker att inte längta för mycket eftersom jag inte vet när vi ses igen. Men jag erkänner, jag gör det... saknar honom!

Vill få ligga i hans trygga famn, smeka hans lena hud. Den lenaste hud mina fingrar känt. Vill kyssa hans läppar, mjukt. Smaka.

Ja... jag saknar honom!