Pettiwoman

Det sker mycket inom mig just nu. Tankar, känslor och alla förändringar jag är på väg att göra på min väg mot det där som ska bli bra, kännas bra. Och beroende på vem jag pratar med får jag råd på vägen som jag tacksamt tar emot och jag vänder och vrider på de råden och försöka hitta någon form av väg som ska vara min egen.

Bloggen kommer upp ibland såklart. Min lilla soptunna där jag kan kasta av mig mitt skräp, ventilera, skriva av mig och skriva om det jag känner och tänker. Frågan är om det är på gott eller ont? Jag älskar ju att skriva och det här stället har ju kommit att betyda mycket för mig och det beror ju givetvis mycket på att jag får respons. För det mesta positiv sådan men det finns alltid människor som vill sticka en i sidan. Och jag är ju såklart extra sårbar eftersom jag inte är anonym. Men hade det spelat någon roll om jag var anonym? De flesta som läser här är ju säkert såna jag aldrig träffat på riktigt eller aldrig kommer att träffa. Så spelar det då någon roll?

Det jag menar och vill komma fram till är givetvis den här bloggens vara eller inte vara. Vissa menar att den är av ondo i min strävan att bli hel och saken är den att jag inte själv riktigt vet vilket. Borde jag sluta blogga? Ska jag blogga men anonymt? Ska jag fortsätta blogga men helt sluta att lämna ut mig på det sätt jag gjort, sluta dela med mig av mitt innersta och bara skriva om dagens outfit och att jag dricker caffelatte? Ska jag fråga er vad ni tycker eller ska jag göra det jag själv känner, men hur vet jag vad som är rätt eller vad som är bäst?

Det jag får göra är kanske att fråga mig själv vad bloggens syfte är. Väga för och nackdelar mot varandra. Är jag kanske klar med att vända ut och in på mig själv i det offentliga och gör det någon nytta? Är det bra för mig, har det hjälp någon annan som läser att känna igen sig själv?

Är den här bloggen som en av alla andra saker jag börjat förändra och behöver plocka bort ur mitt liv?

Är det början på slutet?