...trött och känner mig mest orkeslös. Jag hoppade över hotellfrukosten för som jag sa till honom hade jag nog inte gjort mig förtjänt av den och han tittar frågande på mig men förstår exakt vad jag menar för jag försökte förklara för honom varför jag inte längre ger honom det jag gjort under åtta års tid. Jag nöjer mig inte med smulorna längre och jag har ingen lust att vara reserven som blev bortvald. I åtta års tid har den känslan krupit i min kropp och hur många gånger jag än ställer den frågan får jag aldrig något svar.
Jag orkar inte dra The story för det spelar ingen roll längre ändå. För de känslorna jag haft under alla åren finns inte kvar för någonstans var jag tvungen att inse att det aldrig skulle bli det jag så länge önskade ändå och ändå fortsätter vi att träffas och jag undrar egentligen varför? Under åren som gått har jag gjort det för att jag var förälskad och nöjde mig med smulorna i form av träffar på fina hotell och besök på relaxavdelningar och fina restauranger, men aldrig mer än så. Jag talade om för honom i natt att jag var värd mer än så och därför "ställde jag inte upp". Jag är helt enkelt värd mycket mer än så.
Känslan efter sista intervjun igår var väldigt bra. Vi klickade direkt och satt i två timmar och bara babblade och hon sa i stort sett rakt ut att hon ville ge mig jobbet men ville jag skulle få prata med en av cheferna först. Jobbet känns jättebra och även om det andra jobbet är på ett av Sveriges största kommersiella medier och på pappret kanske lite hippare så känns jobbet på det här lite mindre hippa stället gemytligare och förmåner och andra saker jag värdera högt är bättre. I vilket fall vet jag ändå inte hur det går med det andra jobbet. Jag kanske inte kommer vidare i utgallringen och då behöver jag ju liksom inte fundera.
Detta jobbet innebär en del övernattningar men jag får tjänstebil och flera av de anställda hade hund som de brukade ha med sig i bilen och på de hotell som tar emot hundar så även den biten känns bra att jag kan ha min älskling med om det inte passar med dagis och dagmatte ibland.
Hon skulle ringa mig idag eller i morgon igen när hon pratat med den andra chefen sen får vi se. Känns i alla fall som att det löser sig med jobb för mig.
Idag går min provanställning ut, varken dator eller mobil fungerar och jag får fortfarande inte tag på någon. I morgon åker jag neråt Blekinge för att lämna tillbaka bilen jag lånat och hämtar hem min älskling och då kommer jag att åka inom kontoret och lämna mina saker och alla andra saker som tillhör de. Så det så...
1 vecka sedan
Det är ett konstigt företag som du varit på... Verkar ju så oseriöst så man häpnar. Hoppas det går bättre med nåt av dem som du varit och hälsat på nu.
SvaraRaderaDu är värd det bästa! :)
SvaraRaderaKram
Ja lite lustigt är det allt och jag hoppas också det blir nåt av de andra. Hade varit så skönt att bara få jobbsituationen löst!
SvaraRaderaKram
Tack Julia vad snällt!
SvaraRaderaKram
Petra.
SvaraRaderaJag såg dig och vännen
på biskopens armar.
Det såg trevligt ut.
kram
Meeen jag såg inte dig :o(
SvaraRaderaNästa gång får du komma fram och säga hej!
Kram
Petra.
SvaraRaderaJag ville inte störa.
kram
Du skulle aldrig störa vännen :o)
SvaraRaderaKram