Känns som det aldrig tar slut!

Som det bara är en stor spiral av hjärtesorg som kommer tillbaka som en jävla bomerang hela tiden. När jag tror att jag kastat bort det och vänder ryggen till och går får jag en smäll i bakhuvudet.

Som en dröm där man försöker springa men det går inte. Det är som man sitter fast i tuggumi, som om någon håller kvar en i tröjan. Ett gummiband i ryggen som drar tillbaka en varje gång man kommit fram en bit.

Snälla, söta, rara låt det ta slut och sluta göra ont!!