Morgonfötter!

Jag skickar iväg en bild till honom på mina fötter för han älskar mina fötter och för mig kan det inte bli bättre som älskar att få fötterna ompysslade. Och krävs det inte mer än en bild på mina fötter för att få igång honom gör jag honom gärna till viljes.

Vi hörs av varje dag och det känns som om något finns där som skulle gå att bygga på men vi skyndar långsamt och jag tar det med små små babysteg och låter ingenting få hasta iväg.

På söndag åker jag till Stockholm och kommer att stanna en natt hos honom. Vi har träffats två gånger men inte sovit ihop så på söndag blir första gången.

Han är fin, men jag låter det ta tid för jag vet att jag behöver den tiden. Och med tanke på att mitt hjärta och jag inte riktigt är överens om vem som ska få bo där inne så är det lite att jobba med. Hjärtat och jag behöver konferera lite till.

Men det känns underbart att det finns någon som tänker på mig och vill träffa mig. Vad det sen leder till har jag ingen aning om.

Och som gubben i lådan dök han upp igen. Konstigt man blir förvirrad över dessa män!