Äntligen på väg Hem!

Sitter på tåget från Stockholm efter att ha tillbringat natten hos honom. Vi hördes av när jag var på väg ner till Blekinge och jag blev lite förvånad för efter vår träff förra gången blev han lika tyst som alla andra men jag brydde mig inte så mycket om det eftersom vår träff mest var för att få trevligt sällskap och slå ihjäl några timmar. Men han hörde helt plötsligt av sig och ville vi skulle träffas nån gång. Därför hörde jag igår av mig eftersom jag var i behov av sängplats och det var inga problem utan vi var välkomna jag och Jocko.

Kändes bara konstigt. Krystat och besvärligt och jag somnade i soffan framför filmen efter att jag frågade honom lite försynt om han inte ville ta lite på mina fötter. Det var som om jag bett honom ta i en hög med skit för hans svar var, nääee det gör jag inte. Varför ska jag ta på dina fötter. Ehh, ja typ för att det är det bästa jag vet. Jaja.. alla gillar tydligen inte fötter. Jocko fick sig sin beskärda del också för han hoppade som vanligt upp i soffan och märk väl att han har ingen märkvärdig soffa och vi hade lagt ett lakan där för att tyget rev på vår solbrända hud men han åkte ner med huvudet före ändå.

Jag sov i hans loftsäng och han på soffan och i morse åkte vi ut utan varken frukost eller knappt tid för att borsta tänderna. Tror jag klarar mig utan hans sällskap i fortsätningen.

Så nu är jag i alla fall äntligen på väg HEM och längtan har nog aldrig varit så stor som nu.

Hem ljuva hem!