Tack...

...alla ni som finns runt omkring mig just nu och gör så att jag inte går under av allt jag behöver tampas med!

Tack Azita för att du drar ut mig utanför dörren när jag bara vill stänga mig inne. För att du tvingar i mig mat trots att jag egentligen inte vill äta. Tack för att du håller om mig när jag gråter och finns hos mig när allt är mörkt. För att du låter mig få sova hos dig när jag inte vill vara själv och för att jag alltid är välkommen i ditt hem och att du låter mig ligga under en filt i din soffa kväll efter kväll. Tack för att du ringer varje dag och frågar hur jag mår och ber mig komma till dig för att jag inte ska sitta ensam och grubbla.

Tack älskade du!

Tack snälla Mattias för att du tar dig tid att komma hem till mig och fikar och låter mig få prata och gråta. Tack för att du hör av dig varje dag för att fråga mig hur jag mår och att du visar att du bryr dig om mig och säger att jag aldrig ska vara rädd för att be om hjälp. Tack för att du alltid finns där och tröstar och stöttar mig nu när allt känns så tungt.

Tack underbara du!

Tack Magnus för din broderliga kärlek och för att du oroar dig så för mig och verkligen visar det. Tack för dina samtal du ringer mig bara för att fråga mig hur jag mår och för att du visar hur mycket du bryr dig om mig. Tack för att du utan att jag frågar erbjuder mig att låna din bil så jag kan ta mig ut och se mig omkring och som idag åka och titta på lägenhet.

Tack fina du!

Tack hela min familj och framför allt min mamma för att du alltid finns där när jag behöver och för att du tror på mig och ger mig styrka när jag känner mig som svagast. Tack för att du får mig att tänka klart och försöka se ljusare på saker trots allt mörker just nu. Och tack mina systrar för att ni hör av er och visar att ni tänker på mig och ger mig råd och tröst. Och tack pappa för ditt samtal som jag borde ha ringt men inte orkat och för att du också tror på mig och att jag löser det här.

Tack älskade ni!

Och tack P för att du när jag minst anar det men som mest behöver det sänder mig en tanke!

Och givetvis ett stort tack till er alla som läser det här eländet just nu och som stöttar och ger mig värmande ord trots att jag är dålig på att kommentera tillbaka men det betyder otroligt mycket ska ni veta.

Utan er hade jag aldrig orkat med den här situationen jag befinner mig i just nu. Utan er hade jag inte orkat kämpa och hade gett upp för länge sen men ni ger mig kraft att försöka ta mig igenom detta utan att bryta ihop helt även om jag vissa stunder är nära.

För er skull ska jag vända det här...

Tack älskade ni.