...när ens vänskap betyder något. När den är på riktigt och omtanken finns där naturligt.
Jag klarar inte av när någon säger de bryr sig om en men det känns i hela hjärtat att det inte är på riktigt. När jag VET att JAG inte är viktig.
När det blir påklistrat och omtanken bara känns som ren jävla artighet.
Jag vet när vänskap är på riktigt för då känns det. Ärligt och otvunget. Inte något man ska behöva BE om.
Sån vänskap klarar jag mig utan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar