Snott från Annas blogg rakt av för precis så här känner jag också just nu...
Ibland tänker jag att jag ska sluta släppa människor nära, aldrig låta någon komma innanför muren. Aldrig avslöja vad jag tycker och känner innerst inne. Det är nog bäst så ändå. Ikväll är en kväll då det känns så. Jag vill inte bry mig.
Tack Anna för du skrev precis det jag känner...
3 månader sedan
Förstår hur det känns, men... Att leva isolerad i en kokong utan att visa sina känslor, det vore väl ingen höjdare det heller? Det blir ju en känslomässig isoleringscell som antagligen bryter ner psyket effektivare än nåt annat :-/
SvaraRaderaSöndagsmorgonkram till dig
Som sagt: en ledsam känsla som jag hoppas vi slipper så snart som möjligt! Stor kram
SvaraRadera