Älskade vän!

Familjen är de vänner vi själva väljer!

Vet ibland inte hur jag skulle klara mig utan mina vänner. De är den familj jag inte kan ha nära. Och ibland är jag extra tacksam för mina vänners hjälp. Som idag när Azita kommer hem och väcker mig tidigt och drar upp mig för att få ordning på den röra jag försökt få bukt på så länge men suttit fast i något jag inte kunnat sätta ord på. På lite mer än en timme har vi lyckats fixa och göra det jag inte lyckats med på månader. Det krävs egentligen så lite men när man befinner sig där jag gjort är även det där "lite" som att bestiga det högsta berg. Nu gjorde vi det tillsammans och jag känner en lättnad obeskrivlig i ord.

Tack snälla älskade du för att du finns!