Nu har mamma åkt...

...så nu är jag ensam igen. Frågan är hur jag ska lyckas hålla kvar känslan jag haft de senaste dagarna och hålla uppe humöret så jag inte åker tillbaka till det där svarta djupa hålet igen som jag befann mig i innan hon kom hit och drog upp mig därifrån?

Jag lovade henne nu när hon åkte att jag skulle fortsätta här hemma med det lilla som är kvar och att jag inte skulle gråta mera och fortsätta att vara glad. Men hur ska jag kunna det? Det har ju varit bra för mig att ha henne här och hennes sällskap. Frukosten som varit klar när jag kommit in från morgonpromenaden, haft något att äta den med. Få ha sällskap framför tv:n och någon att skratta med och någon som sparkat igång mig igen.

Jag få nog lägga upp en plan och ta en dag i taget och börja med den här kvällen. I kväll är det mitt favoritprogram på tv:n så det ska jag belöna mig med senare men först måste jag nog sätta på lite musik och fortsätta med inredningen här. Risken är annars att jag sjunker ihop i soffan och låter alla känslor och tankar komma över mig igen.

Som sagt... de lurar där under revbenen så jag får nog ta och lura iväg de genom att sätta lite fart nu!