Kan det vara så...

...att man är så rädd för att älska att när man väl känner kärleken så vänder man den ryggen? Kan det vara så?

Kan rädslan för kärleken vara starkare än själva kärleken?

Kan det vara så att man väljer att se problemen istället för att se det som är det finaste med kärleken och därför låter man sig inte älska?

Eller kan man älska ihjäl kärleken?

Finns det någon kärlek som är lätt, okomplicerad och en kärlek som inte gör ont och förgör?

Jag vill tro det...