I am...

Halsen krånglar och jag knaprar Bafusin som smågodis. Är hemma från jobbet. Inte så mycket för halsen för den hade jag kunnat ta med mig på kontoret men jag kände jag behövde vara ensam. Så jag jobbar hemma trots att jag får en sjukdag. Mest för min egen skull. Bokar in lite möte till nästa vecka.

Telefonen ringer men jag svarar inte. Jag saknar honom och vill egentligen höra hans röst men jag tycker inte om avsked. Säga hej då och vi syns men inte veta när. Helst just nu. Krasslig och ensam. Då man saknar någon som mest. Att ha någon som kokar te och pussar pannan, hämtar tidning och lägger upp mina fötter i knät och masserar de så där skönt. Fredagsmys liksom med extra sjukomvårdnad.

Hatar fredagsavsked!