Jag drömmer om honom så ofta. I drömmen är han tillbaka men fortfarande död men han finns med oss ändå. Sprudlande, de där pliriga ögonen och runda goa kinderna. Några kilo för mycket men så klädsamt på honom. Det var de där kilona som gjorde hans kramar så härliga.
Han var en av mina bästa vänner. Honom jag satt med nätterna i genom och tittade på MTV och han borstade mitt långa hår. Jag åkte bak på hans motorcykel sena nätter och han lät mig få lägga upp fötterna på tanken framför honom så han kunde värma de och mina händer innanför hans tröja. Han var hemligt förälskad i min mor och henne han hade mest kontakt med efter att jag flyttat hemifrån. Det var dit han gick när han behövde prata. Och det var till henne han sa...
"Ska jag dö ska jag göra det på motorcykeln"
Och det var så det blev. Alldeles för ung. Alldeles för tidigt. Och jag klarade inte av att gå på hans begravning. Har inte ens kunnat besöka hans grav. Men han finns alltid i mitt hjärta och i mina drömmar besöker han mig för att säga att allt är bra. Han finns alltid vid min sida oavsett. Med det där leendet och pliriga ögonen.
Fina underbara Roger!
1 vecka sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar