Ibland behöver någon plocka upp mig...

...när jag är på väg att sjunka till botten igen. Någon som plockar upp mig från spillrorna av mitt forna jag. Idag fick mina vänner åter igen finnas där vid min sida när jag behövde de som mest.

Den här dagen behövde inte jag men jag får nog inse att det kommer att fortsätta komma såna här dagar innan allt är riktigt på plats igen. Innan allt har blivit normalt och stabilt så idag var det Mattias som fick ta mig till en uteservering under gröna träd efter att ha fått ta över som jourhavande kompis efter Azita för jag kunde knappast sitta snorig med tårarna rinnandets bakom disken i hennes café så Mattias kom och hämtade mig och sen var det han som fick lyssna på mitt snyftande och mina förvirrande känslor och tankar.

Det är jobbigt att det fortfarande är besvärligt med saker och ting. Jag har ingen struktur för allt är en enda röra. Mitt hem är en enda röra, min ekonomi är en enda röra och mitt känsloliv är en enda röra och det enda jag vill ha är struktur just nu när jag behöver koncentrera mig på jobbet men idag brast det igen. Små, små saker som kan utlösa den där katastrofen i mitt bröst och tårarna och paniken är där lika starkt igen.

Men han plockade upp mig. Älskade fina Mattias som finns där, pratar och ger sina förståndigaste råd och inte bara pratar utan faktiskt hjälper bokstavligt. Så för att börja någonstans tog han med mig hem och började röja upp bland mina räkningar och strukturera upp och lägga i fina högar och räkna. Och som en liten skänk från ovan, som om någon hörde böner ringer hon med valparna och ber om ursäkt och undrar ifall jag nöjer mig med 3500. Jag säger att det är helt okej och helt plötsligt har jag fått pengar till de där obetalda räkningarna som ligger i prydliga högar på mitt köksbord.

Och plötsligt känns livet lite lättare igen. Tyvärr blev det inget jobbande idag men jag får helt enkelt ta den här dagen som någon slags återhämtningsdag och jobba desto hårdare resten av veckan. Nu kan jag ju i alla fall sluta tänka och oroa mig på högen med obetalda räkningar.

Tack snälla älskade Mattias för att du alltid finns där när jag behöver. Ditt hjärta är värd sin vikt i guld!