Skydda mig själv...

....lite gör jag genom att ta bort en del av inlägget jag hade skrivit innan. Att skriva när man är ledsen och känner sig lite ensam och övergiven gör lätt att man blottar sig själv lite för mycket och jag känner att jag inte vill göra det.

Jag vill behålla vissa delar för mig själv, det som är mellan oss två. För det är ju så det är, det är bara mellan oss två.

Men min blogg är ju min ventil och vissa saker vill jag fortsätta dela med mig av, men just nu väljer jag att behålla en del för mig själv. (Ja nu har ni ju redan läst en del och det kan jag ju gärna inte ta tillbaka) Och jag tar bort en del också för att jag själv blev ledsen när jag läste det.

Jag vill inte vara ledsen mer men jag kan inte ändra faktum, därför får en del av inlägget vara kvar med en del ändringar, för min egen skull.

Konstigt va?

Jaja, sån är jag..

Hittar inte riktigt orden själv så jag har tagit lite hjälp.

Du skrev vackra melodier till mig med dina ord. Sen tystnade de.

Jag hoppas du nån gång skriver mig fler melodier.

Att du får tillbaka glädjen och att jag kanske kan få dig att vilja skriva.
Dina ord gjorde mig lycklig.
Vill känna det igen...

Önskar jag kunde stänga av, men hur gör man det?
Hur säger man till hjärtat att det är "put on hold"

Önskar jag kunde lätta din börda.
Få alla problem att försvinna.
Men jag kan inte det!
Kan bara finnas där för dig.
Om du vill...

Vet att du inte krossat mitt hjärta...
det bara känns så.
För att du inte är här hos mig...

Jag finns här!
Om du vill...