Det är väl ungefär så här...

...det känns just nu!

Som om jag håller på att bli galen liksom...

Jag ger mina grubblerier idag också sen får det vara nog. Varför plåga mig själv med frågor jag aldrig kommer att få svar på. Vad tjänar det till?

Men ändå... varför? Vad hände liksom? Var någonting på riktigt eller har jag inbillat mig allt? Hur kan så starka känslor huxflux försvinna ut i tomma intet? Hur?

Som sagt... idag också... sen är det nog!

The End...