I´m feeling...

Sen jag slutade med min medicin har jag börjat känna så mycket mera. Så mycket starkare. Jag kan gråta åt något banalt på tv eller få gåshud av något jag läser som berör. Och jag märker det på andra sätt. Att jag är känsligare. Som när det räcker med hans fjäderlätta fingrar och jag exploderar i orgasmer jag aldrig tidigare känt. Så intensiva och jag kommer på bara några sekunder.

Kanske är det därför jag är så känslig. För att mina känslor liksom ligger utanpå kroppen på ett sätt som är nytt för mig. Är det därför allt blir så mycket starkare?

Egentligen tror jag inte det. Men det känns bättre att förklara det så än att det faktiskt är så att jag har anledning att vara ledsen. Det känns bättre att säga att jag är överkänslig än att det faktiskt är så att han sårar mig. För jag vill inte att det ska vara så. Vill inte att det ska vara så att den jag älskar mest och vill bli sviken av minst gör just det. Jag vill att det ska vara jag som helt plötsligt känner mer än jag är van vid att göra och därför inte kan hantera det.

Det var så länge sen jag älskade någon och var någon nära så här så jag vet inte riktigt längre hur man gör. Och jag har aldrig tidigare befunnit mig i en sån här situation och det ingick liksom ingen handbok i hur man ska bete sig så jag vet faktiskt inte. Hur gör jag? Hur ska jag känna? Vad får jag känna?

Snälla visa mig...