Jag vet att jag inte kan fly demoner, tankar och känslor men det kanske skulle hjälpa mig att få distans. Det tär mig sönder och samman denna väntan. Väntan på att få ses, väntan på sms, väntan på samtal, väntan, väntan, väntan. Och jag orkar inte ens längre försöka få förståelse för hur viktig den där kontakten är för mig. Att det inte är okej att behöva vänta en hel dag på svar på ett sms eller att inte få svar på frågor eller respons på sånt jag behöver får respons på. Trött på att tjata, trött på att bli lovad bättring, trött på att ge nya chanser när samma sak upprepas om o om igen. Och jag börjar fundera på om det är mig det är fel på. Kanske är det så här det är att ha en relation. Ingen som ringer och frågar hur man mår eller vad man gör. Ingen som tar sig tid för att ses för en kram. Inte ens ge respons på mina löjliga försök till uppskattning genom att skicka bilder och filmer med mindre barntillåtet innehåll. Och när jag än en gång försöker förklara hur viktig vår kontakt är och att jag blir ledsen över uteblivna svar och frågar hur svårt kan det vara.... får jag två timmar senare ett... Godnatt till svar. Då kan jag bara svara.... Jag ger upp....
Så ja... jag vill bara fly just nu. Bort. Iväg. Till en annan plats där jag vet att jag inte sitter i samma stad men ändå inte kan ses. Då det är skitsamma om någon hör av sig eller inte. Jag orkar ärligt talat inte mer just nu!
Hjärtat! Jag åker mer än gärna med dig till ett annat land..
SvaraRaderaDessvärre sätter nog mina ekande bankkonton stopp för mig. Jag har drömt om utlandet nu i flera år...
Bara att höra av dig om du vill spendera lite tid å få ventilera eller få tankarna på nåt annat håll. <3
Söt du är fina du!
SvaraRaderaJa jag behöver verkligen lite annat att tänka på. Kanske dags för en klänning och höga klackar i kväll :o)
Kram fina du!
Det verkar ju som om ni inte riktigt ser på förhållandet på samma sätt. Om ni nu bor i samma stad och ändå träffas så sällan som ni gör, kan jag tycka att han... kanske inte är så intresserad ändå? Jag kan bara se till mig själv och jag skulle definitivt vilja träffa min flickvän oftare än ni ses, även om det inte skulle kunna ske varje dag. Men det är ju vad jag tycker...
SvaraRaderaMå fint i all längtan :-)
Det är som det är läget just nu. Jag hoppas bara att det blir bättre när allt.... ordnat sig!
SvaraRaderaKram vännen!
jag tänker som ovan kommentar - vill man ha någon så gör man allt för att kunna ses. Och om man mot all förmodan inte kan ses gör man definitivt allt för att visa den man vill ha respekt. Hade min pojkvän avslutat en dialog med att två timmar senare skriva ett ynka "god natt" hade jag bett honom dra åt helvete. Varför vara med någon som visar så lite kärlek och respekt?
SvaraRaderaFör mig är kärlek något enkelt. Det ska vara lustfyllt och roligt, avslappnat och spontant. De relationer jag haft som varit svåra, där jag hela tiden kämpat för att inte vara för på/lätt/svår/konstig/smal/tjock/rätt/fel osvosvosv, där det alltid varit en kamp om maktbalansen, har varit bökiga JUST för att de inte varit rätt.
Jag har tidigare haft lätt för att bygga idealiserade bilder av män jag tror jag vill vara med. Kanske har jag fel, men jag får lite känslan av att så är fallet även för dig.
Min nuvarande relation är en ögonöppnare för mig - JAHA! Det KAN vara roligt, lätt och härligt. Jag KAN höra av mig sjutusen gånger per dag och han blir bara glad - och hör dessutom själv av sig sjutusen gånger per dag. Och jag vet att vad som helst när som helst jag behöver honom kommer han direkt - trots att vi har ett distansförhållande. Är det rätt blir det per automatik lätt.
Det jag ville komma fram till är: tar han sig inte mer tid och ger han dig inte mer respekt, skratt och kärlek är han nog faktiskt inte värd att ödsla energi på. Jag hatar amerikanskt kärleksdravel - men - boken "he´s just not that in to you" säger faktiskt allt. Hur smärtsamt det än är.
Ta hand om dig, spendera tid med människor som får dig att må bra!
Jag tror inte alls att rätt automatiskt blir lätt. Och om det hela tiden bara är lätt, lätt, lätt och allt flyter på - uppskattar man det då?
SvaraRaderaSen ska det inte vara svårare än nödvändigt heller. Jag tror att en bra riktlinje är att stanna så länge det känns värt det, så länge han gör dig mer lycklig än olycklig. För ni är i en prekär situation som med lite is i magen kommer lösa sig självt, om ni nu känner allt det där.
Men det låter som en bra idé att resa bort, och särskilt själv. Det visar dessutom honom att du inte bara sitter och väntar och trånar efter honom. Visa honom vad han har att förlora!
Kram pårej!