Tisdag!

Och det skulle kunna vara vilken tisdag som helst men det är en tisdag med timmar i bilen, körandes mil efter mil för att få in några hundralappar. Det är en tisdag med tusentals tappade kronor i försäljning men som jag i ren ilska och frustration säljer ikapp över telefon på någon halvtimme i en obäddad säng på hotellrummet och säljchefen klappar mig gillande på ryggen och säger högt BRRRAAA och sen bjuder hon hela gänget på grekisk restaurang.

Kollegan J och jag tar en lång promenad och det känns lite trist för på fredag lämnar hon oss för annat jobb och en flytt tillbaka till hemorten. Jag kommer sakna henne för vi har kommit att gilla varandra och ha kul ihop. Så jag kände mig allt lite vemodig där vi gick genom mysiga små gränder och hus från förr för jag antar att det var sista promenaden vi fick ihop. Vi som skulle ha så kul ihop på jobbet, träna på kvällarna, gå promenader och åka på kundbesök ihop. Men jag är glad för hennes skull såklart för det är ju det här hon vill.

Det blev Idol med kollegan J och R på mitt rum i min stora dubbelsäng men nu är snart den här tisdagen slut och det är dags att krypa i säng. Det skulle kunna vara vilken tisdag som helst...

Jag och kollegan J på grekisk!

Mysig gränd!

Ja... det var den tisdagen det!

Ensam...

...i en jättesäng, kramsugen och kelig. Måtte denna vecka gå snabbt så det snart är helg!

Saknar dig vännen!

Incheckad igen!

Vägarbeten hindrade mig från att komma i tid till första kundbesöket vilket resulterade att de inte kunde ta emot mig så två möten gick åt skogen idag. Inte bra alls!

Lunch på IKEA med kollegan J och telefonmöte samtidigt med munnen full med sextonkronorsköttbullar. Incheckning på hotellet som vi ändrat till för det vi bodde på sist var vi inte nöjda med men med facit i hand skulle vi nog varit kvar där för detta är då rakt inte bättre. Men skit samma. Jag ska sova på rummet, zappa på tv:n och äta frukost, thats it!

Jag tänkte vila lite när jag checkat in men somnade som en klubbad säl och vaknade av sms från kollegan J som fått lämna stan för att åka till sin pappa som fått hjärtinfarkt. Stackaren. Så vi är bara halva styrkan här just nu för en annan kollega är också sjukskriven, väntar barn och mår tydligen skit. Men det är mina favoriter P o R som är kvar. Två helt galna killar som bjuder på många skratt.

När jag vaknat ur min koma mötte jag upp de två på kinakrogen runt hörnet och jag beställde in en vårrulle och ett glas vin.

"Vasogod, en våålulle oo ett glas lött vin"

Jag och kollegan R fnissade och tittade i samförstånd på varandra. Så klassiskt men så sött!

Fick också mitt livs första lyckokaka. Jag trodde bara de existerade på film men idag fick jag själv öppna en och läsa det lilla buskapet.

"Du ska få dela ett glädjande budskap med de du älskar"

Jaha... ja vi får väl se vad det kan vara!

Det är lite ensamt här faktiskt utan min lilla hårboll. Och stor dubbelsäng har jag också och ingen som delar den med mig. Men jag kan stå ut med ensamheten några dagar för jag tror bestämt jag får lite sällskap i helgen.

Mmm.... längtar!

Snacka om stalker!

Nu går jag och lägger mig!

Det borde DU också göra!

Ändrade planer!

Kunden jag skulle ha möte med tidigt i morgon messade och avbokade så jag stannar helt enkelt hemma i natt och kör tidigt i morgon istället.

Så det blir soffmys i gosig morgonrock, kaffe o kexchoklad framför Ensam mamma söker!

Jag tänker INTE kolla på valvakan så någon kan ju messa mig sen och berätta hur det slutade!

Längtan!

Vill krama honom igen. Känna hans doft som jag redan vant mig vid och som gör mig alldeles varm när jag drar in den i mina näsborrar. När vi kramas, när jag ligger brevid honom i sängen, när jag vaknar innan honom och borrar in min näsa i hans hals.

Jag försöker att inte längta för mycket eftersom jag inte vet när vi ses igen. Men jag erkänner, jag gör det... saknar honom!

Vill få ligga i hans trygga famn, smeka hans lena hud. Den lenaste hud mina fingrar känt. Vill kyssa hans läppar, mjukt. Smaka.

Ja... jag saknar honom!

Sån tur...

...att saker som inte är så allvarliga går över snabbt! Eller saker man inte borde lägga så mycket energi på. Så nu är det okej igen.

Lite tid på loppis gjorde susen, fika och lite butikshäng med Azita gjorde säkert också sitt till.

Ja och så har jag varit och röstat också för en gångs skull för ska sanningen fram har jag inte röstat de senaste två gångerna. Ja döm mig gärna men så har jag också fråntagit mig rätten att gnälla de åren. Och jag hade gärna struntat i det detta året också men denna gång la jag min röst för andras skull så jag är ganska nöjd med det valet.

I kväll blir det packning av väskan igen och denna gången blir det Västerås igen och någon dag i Uppsala. Har möte tidigt i morgon bitti så jag ger mig av redan i kväll och denna gång reser jag själv för Jocko ska hem till dagmatte Mia i några dagar.

Ja det var väl det hela...

Kära Blogg!

Inte mycket känns bra just nu!
Så jag återkommer när det gör det igen!

Förhoppningsvis snart!

Tänker inte låta idioter dra ner mig så idag ska jag inte tänka på det mer även om jag inte riktigt kan förstå varför man vill göra andra ledsna på det fula sätt någon gjorde igår. Men jag väljer att ignorera det nu!

Om en stund åker jag till loppis igen. Ska bli mysigt att få träffa fina K igen. Har saknat henne. Är så glad att våra vägar korsades där bland hembakta bullar och gammalt skräp. Hon brukar har gott kaffe med sig och jag längtar efter dagens första kopp. Har rensat ut lite till så jag hoppas dagens försäljning blir minst lika bra som förra veckans. Köpte smör för min sista 20-lapp igår så nu behöver jag nya pengar till nästa vecka. Den där loppisen har fått mig att gå runt de senaste veckorna.

Skönt att veta att snart går jag runt utan att behöva sälja av mina tillhörigheter.

Du gör det ganska lätt för mig. Genom att åter igen visa mig och påminna mig om vad det var som fick vår historia att ta slut. Men nu gör det mig inte bara ledsen utan rejält förbannad också. Och det gör det hela så mycket lättare. Lättare att lägga det där bakom mig!

Vet inte vilket som är värst, att du är ett fegt kräk? Eller att du kallar dig vän men beter dig som en fiende. Men som sagt, det gör det bara lättare.

Som sagt, det är sällan jag blir ordentligt arg eller säger elaka saker om någon men just nu känns det som jag skulle kunna spy ur mig hur mycket elaka och hemska saker som helst. För när min gräns är nådd är den nådd ordentligt!

Ser en film...

...på 3:an och jisses så lik killen är min fina sköterska.

Sexy baaaaby!



P.s Nä inte "min" direkt... man ja ni fattar!



Hugh Jackman var det visst!

Det är sällan jag blir riktigt förbannad eller arg men när människor medvetet försöker göra mig ledsen eller på ren svenska jävlas med mig och lägger sig i saker som de varken har med att göra eller har en blekaste aning om och kommer med påstående tagna ut luften blir jag fullkomligt tokig.

Och om DU tror att DU på något sätt är rolig eller att DU tror att jag inte vet vem DU är så har DU mindre hästar hemma än vad jag trodde! Lev ditt eget lilla patetiska liv och lämna mig och mitt ifred. Och jag måste säga att jag är imponerad av att DU har snokat så grundligt enbart för min skull. Men frågan är hur DU mår vännen eller vilken typ av liv DU har när DU lägger ner så mycket tid på mitt? Frågan är om jag ska känna mig hedrad eller om jag ska bli rädd? Psykopatvarning big time!

Jag har egentligen bara en sak att säga... i alla fall vad som passar sig att skriva här...

IDIOT!

Kan inte låta bli att titta på honom. Hela tiden. Står i fönstret och ser ner på parkeringen när han snurrar runt och leta efter en plats, följer hans steg mot ingången och känner värmen sprida sig i min kropp av vetskapen att han är på väg till mig. Springer till dörren och ställer mig och kikar i titthålet och när han väl uppenbarar sig öppnar jag dörren och möts av det där underbart härliga leendet och glittrande ögonen. Äntligen får jag krama honom och dra in hans doft igen.

Och hela kvällen njuter jag av att få se på honom. Denna vackra skapelse.

Jag vet inte om jag vågar skriva så mycket mer. Det har ju alltid visat sig att så fort jag öppnar mig och skriver om någon så försvinner den personen. Jag vill inte det. Vill inte att han ska försvinna och bara lämna små spår av minnen. Men det bubblar liksom av saker som jag vill säga och jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja eller om jag ska börja över huvud taget. Kanske ska jag behålla allt för mig själv, men helst vill jag ju få skriva ner alla intrycken, av honom, av det jag känner när vi möts.

Jag njuter i alla fall. Njuter av att få vara honom nära. Att få ligga på hans bröst, få borra in näsan i hans hals, få ha hans armar om min kropp, hans händer som smeker min rygg och våra ben inslingrade i varandra. Det var så fruktansvärt länge sen jag upplevde det och att helt plötsligt får göra det igen och med en man som är så mycket av det jag saknat och behöver är omtumlande och så njutningsfullt. Jag vill liksom stanna tiden men han bara skrattade när jag bad honom göra det.

Han skrattar ofta. Ett sådant där härligt klingande skratt och då är det enda gången man ser små söta rynkor runt hans ögon. Annars är han slät som en 20 åring. Bara hans små gråa hår i skägget och vid tinningarna avslöjar att han inte är den ungdom som han både ser ut som och verkar vara. Och jag fullkomligt älskar det. Hans manlighet som gömmer en busig pojke, eller tvärtom. Det är sånt jag ser när jag inte kan sluta titta på honom. När han ligger brevid mig i sängen med slutna ögon, när han pratar i telefon vid frukosten. Hela tiden studerar jag och insuper alla små detaljer av honom.

Jag vill krama honom och hålla honom kvar men han måste gå och jag försöker att inte lägga vikt vid att jag inte vet när jag får se honom nästa gång, om jag får se honom mer. Jag försöker att vara här och nu och njuta av stunden. Inte tänka på att saker och ting inte är så enkla.

Så länge drar jag in hans doft som finns kvar på hela mig... Blundar och njuter för hans doft är underbar! Fina underbara han...

Incheckad igen...

....och maten är intagen med kollegan. Vi är bara två här i natt för vi var de enda som hade inbokade möten i morgon. Men om jag ska vara ärlig är det givetvis inte den enda anledningen till att jag har sett till att få tillbringa natten i den här staden. Jag log stort när jag åkte förbi sjukhusskylten som är precis vid hotellet.

Förhoppningsvis får jag en anledning att le lite till i kväll...

Lånade vackra ord!

jag lindade fingrarna
runt dig, runt din hud, runt
ditt namn - jag ville ha dig inuti
varje timme och varje timme flöt du
närmare, du fångade min kropp, mitt hjärta,
höll mig i din famn, jag var tom innan dig,
innan du fyllde mig - jag ville ha dig inuti
varje timme och varje timme blev jag
fylld och allt annat blev blekt och
grått och betydelselöst för du
fyllde mig med hud och ord

och du fick alla mina tårar

jag har mina fingrar
varsamt lindade
runt dig, runt din
hud, runt ditt namn
jag har dig inuti - varje
timme och du har alla mina
tårar, jag önskar att du fortfarande
höll mig, min kropp, mitt hjärta i din famn

Dessa vackra ord har den HÄR fina tjejen skrivit!

Tack för att du skrev det jag kände...

En vecka med flow!

Ibland är det som allt liksom kommer på en gång. Är det dåligt är allt dåligt och olyckor dras till en som flugor runt en koskit. Som tur är kan det lika väl vara på det andra hållet, tack och lov.

Och jag är glad... liksom flyter med, för jag vet ju att det kan vända lika fort som vinden. Att de dagar som är bra kan lika väl på en sekund bli en dålig dag.

Jag har i alla fall fått veta att lönen är på väg från mitt gamla jobb. De har gått i konkurs och nu ska jag få lönen utbetald via den statliga lönegarantin.

Och igår fick jag ett samtal (men tänker inte dra hela låååånga historien) men jag har i 1,5 års tid bråkat med Telenor om att jag betalar 400 kr i månaden för en telefon jag inte har och ett abonnemang jag inte använder. NU har de äntligen tagit sitt förnuft till fånga efter att jag skrivit två A4-sidor till de om hur besviken jag var. Så nu har jag en utgift mindre varje månad och det känns otroligt skönt. Men pengarna jag betalat helt i onödan kan jag se i stjärnorna efter.

Nu ska jag dricka kaffe på min lilla kontorsplats och sen blir det lunch med finaste Mattias. Och sen mina vänner, sen åker jag till Falun!

Myyys....

To Mr Bean!

Och om någon undrar...

...var jag hittat den roliga applikationen jag har lagt till i mina inlägg så hittade jag den bla på den HÄR tjejens blogg!

Den är helt fri att använda för vem som helst (och inte som vissa tror att de har ensamrätt på sånt som finns fritt att använda på nätet)

Jisses säger jag bara!

Och det för mig osökt in på...

...att jag är glad att slippa vissa saker i mitt liv!