Jag tänkte hålla det för mig själv ett tag. Tills jag vet mer. Tills allt är klart men det är svårt när det bubblar i en och man inget hellre vill än att hoppa av glädje och skutta runt med en mallig uppsyn. För ja... jag känner mig lite mallig, lite stolt men också väldigt förvånad och ställer mig frågan "mehh, varför jag" och så ett litet fniss.
Så äntligen kommer allt det där skrivandet i skymundan till nytta. Det enda bra betyg jag någonsin haft var en 4:a i svenska och det berodde enbart på mina uppsatser och min glädje för orden. Mina dikter jag skrev ner i kollegieblock och sen skrev ut så fint på papper med snirkligt typsnitt så fort jag lärde mig att hantera en dator. Och så till slut hittade jag ett sätt att få uttrycka mig i bloggarnas värld.
Ni är många som följt mig här men det inte många vet är att jag har två bloggar till. Någon frågade mig "hur orkar du ha tre bloggar igång. Blir inte det jobbigt?" Nej det är inte jobbigt. Det är kärleken till orden som gör att jag vill och orkar. Men varför TRE tänker ni säkert. Alla tre har olika syften men bara denna är offentlig. De andra två är av olika skäl anonyma. Ni som är pryda får sluta läsa NU... men jag skriver en erotisk blogg. Jag har skrivit en del inlägg här med lite erotisk framtoning men har känt mig hämmad och inte kunnat uttrycka mig på det sätt jag velat. Därför startade jag en anonym erotisk blogg där jag kunde få utlopp för ett annat språk jag inte ville eller kände jag kunde använda här.
Den andra anonyma bloggen är mer som den här men där jag kan skriva mer öppet (om man nu kan bli det) om mina känslor och tankar kring sånt jag inte velat att alla ska kunna ta del av. Det kan vara känsligt när människor jag bryr mig om läser här och behöver läsa om sig själva. Killar jag dejtat. Killar jag får känslor för eller killar jag helt enkelt vill spy galla över (nej då, skitsnack ägnar jag mig inte åt).
I vilket fall, jag har blivit kontaktad via de andra två bloggarna, alltså inte denna som trots allt är offentlig, utan de anonyma. Förra veckan fick jag ett mail av en större sajt i Stockholm som är under uppbyggnad och de undrade om jag skulle kunna tänka mig att skriva för dem av det slag jag gör på min erotiska blogg. Vill inte berätta mer just nu men såklart talade jag om att jag var intresserad. Och idag blev jag kontaktad via den andra anonyma bloggen av en av Sveriges största tidningar som undrade om jag kunde tänka mig att blogga för dem. Antingen som anonym eller offentlig men det kommer att handla om singel och dejtinglivet. Ja vem kan väl skriva bättre om det än en tragisk singel som jag?
Som sagt... jag är superglad och tycker det här är jättespännande men vet inte hur mycket jag ska berätta nu eftersom det lutar åt att jag kommer att blogga anonymt, men inget är bestämt. I morgon kommer jag bli uppringd så ska vi prata mera då. Och ja... jag kommer få betalt. I alla fall för singelbloggen.
Visst är det spännande!!
...och det där regnet känns som alltid renande. Struntar i blöta skor, struntar i skitig blöt hund och hår som klibbar i ansiktet för regn är som tvättmedel för själen. Och det är bra resväder. För idag bär det av till nästa stad för jobb hela veckan. Hotellet är bokat och denna gång följer Jocko med.
Nej jag flyger inte uppe bland molnen utan har fötterna stadigt på jorden men jag är glad, lycklig och njuter av den känslan. Frukost hos bästa Azita, en härlig promenad med lurventott och doften av regnvått gräs gör mig fluffig och mjuk och inte ens en blöt, skitig hund eller grus i skorna kan ändra på den känslan.
...sol i hjärtat, sol i sinne!
När jag nu känner ro för en gång skull och glädje så gäller det ju att förvalta den känslan väl. Att liksom spara på den, behålla den så länge som möjligt. Gärna stoppa in den i en liten guldask klädd i finaste sammet och gömma den och ta fram den när den behövs som bäst.
...varm och så där fluffig i bröstet igen och jag tror det är där för att stanna nu. I vilket fall kommer jag göra allt för att hålla mig ifrån kanten på det där hålet jag trillat ner i med jämna mellanrum. Jag mår bra, ja... jag gör faktiskt det. Vaknar med den där sköna känslan igen och känner ingen smärta någonstans. Lycklig helt enkelt!
Känslan fortsätter hålla i sig. Glädjen, den fluffiga känslan i bröstet, som bomull liksom. Solen har lyst och värmt långt in i själen och jag och Mattias tog en tur till havet för att få lite svalka och vi doppade fötterna i det varma vattnet och låg på en filt och försökte att inte bli rastlösa.
Den här bilden har jag haft länge liggandes och väntat på rätta tillfället att få använda den. Jag har döpt den till Happy för känslan i den säger mig det. Och nu känns det rätt att använda den idag. Dels för att jag känner mig lite glad och dels för att jag hoppas få komma ut till havet och få sitta så där med fötterna i sanden. Och jag kommer ha sällskap. Manligt sällskap. Men mer säger jag inte just nu.
