Suck!

Inte för att jag var supersugen men ändå känner jag mig lite övergiven när vännerna väljer annat istället. Eller andra ska jag väl säga men jag missunnar ingen att få mysa i soffan en lördag kväll. Nääää, tro inte det!

Lika bra för min plånbok att det inte blev någon utgång för det var inte så mycket kvar när jag tittade efter. Det är konstigt det där att det alltid är så mycket månad kvar i slutet av lönen. Men jag är glad att jag har pengar kvar för det har jag ju inte varit bortskämd med sista tiden så även om det bara är några ursla hundringar så känns det hur bra som helst.

Tänkte jag skulle ha ett mission nästa vecka. Sista veckan i Uppsala på hotellet och på torsdag lagom till vi åker hem kommer lönen. Varje dag på hotellet får vi matcheckar att äta för och nu har jag kommit upp í hundra kronor om dagen. Så jag tänkte helt enkelt utmana mig själv nästa vecka och inte göra av med ett öre utan försöka leva på det som är gratis. Frukost får vi ju och den där checken räcker ju till mat och nån kaffekopp så jag ska helt enkelt se om jag kan komma undan utan att handla något utöver det.

Jaha... vad blir mitt mission i kväll tro?

Länge leve Pizza.nu

Känns lagom tragiskt att sitta ensam i soffan ÄNNU en lördag och knappa in en beställning på pizza.nu men vad gör man. Jag fick ner halva sen tog det stopp så nu har jag middagen i morgon också klar.

Kände mig så däven (blekingskt uttryck) efteråt så jag drog med mig hunden ut på en långpromenad i mörkret men gick troligtvis bara av nötterna som låg på pizzan och inget mer.

Ja så kul är det i denna delen av Sverige!

P.S Försökte förgäves hitta en snygg bild på en pizza men tyckte den här texten var lite rolig!

Nej det blev inget ligga... bara pizza!

Ensam...

...i en jättesäng, kramsugen och kelig. Måtte denna vecka gå snabbt så det snart är helg!

Saknar dig vännen!

Soffhäng!

Jag orkar liksom inget annat. Det är bara skönt att vara hemma igen efter fyra nätter på ett ensamt hotellrum. Det är lika ensamt här och just den känslan sliter i mig men jag försöker så gott det går att ignorera den. Enda sällskapet är lurventussen jag hämtade hem och det sällskapet är gott som något.

Är trött men tanken på att gå och lägga mig klockan nio känns något främmande. Men det skulle vara bra för mig för jag behöver sova ikapp några timmar. Två nätter i rad har jag sovit dåligt av olika anledningar på hotellet. Vissa anledningar som fortfarande inte slutat påverka mig och den känslan hade jag mer än gärna sluppit.

I morgon är första dagen på mitt nya jobb. Första dagen på kontoret med mina nya kollegor som jag inte träffat innan. Jag är förväntansfull och nyfiken på vad det är för människor jag ska jobba med. Ett möte med min psykolog är inbokat också och det ska bli skönt att få prata av mig lite om känslan runt vårt sista möte. Känslan som satt så hårt kvar i mig i flera dagar efter. Det ska även bli skönt att få prata om andra saker också, men även jag som annars är så öppen behåller de sakerna för mig själv.

Om jag somnar nu...

...får jag sova i sex timmar.

Kryper ner i svala lakan, drar täcket omkring mig och lägger armarna runt kudden. Drar in doften av ensamheten och känner kvällen blir till natt och morgonen känns allt för nära. Jag blundar och ser bilder av dig och mig bakom min stängda ögonlock. Suddiga bilder, svaga fragment som jag inte längre vet om det är dröm eller verklighet

Jag frågar mig än en gång... kan jag sakna något jag aldrig haft? Kan jag längta efter något som aldrig har tillhört mig?

Varför känns det så verkligt?

Fika nån???

Någon som vill komma hit och dricka kaffe och äta Ballerinakex med mig?

Nähää, skit i det då :o(

Känner mig så jävla ensam...

...och det fick mig att skicka iväg ett sms...

"Snälla kan inte du komma och sova sked med mig? Känner mig så ensam"

Vi har aldrig sovit ihop, aldrig gjort något även om jag många gånger fantiserat om det men vi hittade någon form av vänskap istället och han är just nu den enda jag skulle lita på att ha så nära och jag vet att det skulle stanna vid det. Han är finast och jag har skrivit många gånger om honom men skulle det vara så att han kommer så är det bäst att jag inte avslöjar vem det är.

Han skulle höra av sig sen. Vet att han bryr sig om mig och jag skulle behöva hans famn just nu.

Fan vad trött jag är på att känna så här. Finns det inga piller man kan ta så det försvinner?