Related Posts with Thumbnails
Visar inlägg med etikett Till mina läsare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Till mina läsare. Visa alla inlägg

tisdag 15 februari 2011

Icecold!

Mitt hotellrum är isande kallt. Det kryper kalla kårar över min kropp men idag är jag lika kall inombords. Det är sällan jag känner hat, avsky eller blir riktigt arg men ibland och just nu hatar jag människor. För jag kan inte förstå. Och ju mer jag försöker låta bli att ägna det energi ju mer energi känner jag hur det suger ur mig.

Jag önskar att jag inte trodde gott om allt och alla men jag gör det. Jag är naiv, godtrogen och inbillar mig att det inte finns människor som med avsikt vill något ont. Men jag blir ofta överbevisad hur fel jag har. Och ibland förbannar jag mig själv för att jag genom min öppenhet och rakhet fullkomligt stoppar ner saker i folks hals för att kunna använda det emot mig... och andra.

Mitt bloggande... detta djävulens påfund som trots alla nackdelar och fallgropar har kommit att bli min ventil, min dagbok, min slaskhink, min bekräftelse och framför allt gett mig möjligheten att få skriva, att förmedla och uttrycka mig med orden som annars skulle spränga mig om jag inte fick de ur mig. Och ibland... ibland bjuder jag på sanningar som tydligen är svåra för vissa att hantera. För aldrig i helvete att jag trott att det skulle kunna skada mig... eller någon annan.

Jag behöver inte skriva vare sig vad det här handlar om eller om VEM. För DU vet. Och jag hoppas att du är nöjd med dina handlingar. Att du mår bra och att du tycker du gjort en bra gärning. Att du skött din uppgift som moralens väktare och att du kommer att bli belönad när du kommer till himmelen när du dör. För vad annars är syftet? Men att du förstör för andra, har den tanken slagit dig? Klart den har. För du kan väl knappast tro att en handling av det här slaget inte får konsekvenser?

Finner inga ord. Känner bara en kyla och ett krypande förakt. Och sorg. För jag tappar tron. På medmänsklighet, på förståelse och ett öppet sinne. Att kunna se i andra färger än i svart eller vitt. Och jag blir ledsen. För mina läsare som finns där och vill dela mina hemligheter, mina innersta tankar och följa med på skiftningarna mellan glädje och sorg. De som har förmågan att kunna skilja på vad som är mitt liv, min ensak och vad som är rätt att lägga sig i. För det är de som blir drabbade när jag nu drar åt svångremmen och inte längre kommer dela med mig av det som gjort att så många följt mig.

Min tillit till mina läsare kommer aldrig igen att bli vad den har varit. Och jag hoppas du är nöjd med det. För det är helt och hållet DITT fel!