Länge leve pizza.nu...

... eller "så tillbringar man en ensam fredagkväll". Hade hoppats på att få träffa min älskling i kväll men tydligen ligger han hemma nerbäddad med feber. Det går att ligga nerbäddad i min soffa också men tja... tydligen bättre hemma utan någon som pysslar om honom.

Kollar Adam o Eva på tv även om jag sett den hundra gånger men den är lika slående och klockren varje gång.

Jag blir bara mer och mer sugen på att bara dra iväg. Hör inte pappa av sig snart så åker jag till Arlanda och sätter mig och väntar på första bästa plan. Börjar bli grymt less nu. På det mesta faktiskt...

Helg!

Äntligen fredag och en ledig helg som väntar. Sista dagarna mamma och lillasyster är på besök och jag har ordnat bil så kanske kan vi ta oss ut till havet om det blir fint väder. På söndag tänkte jag ta med de till den där mysiga relaxen jag var på för ett par veckor sen. Bara slappa och ta det lugnt kan vara en skön avslutning på deras besök i Gävle.

I kväll tänkte vi ta oss ut på nån uteservering. Få göra oss lite fina och njuta av sommarvärmen, titta på folk och kanske jag unnar mig ett glas kallt vitt vin. Och så hoppas jag på att de ska få chansen att träffa min älskling och säga hej också.

Först ska jag bara se till så att den här dagen på jobbet kan skynda på lite.

Vad händer er denna helg då?

Att stanna i känslan!

Ibland önskar jag att jag visste hur jag ska göra för att stanna i en viss känsla. Kanske kunna konservera den och ta fram den när den behövs som mest. Men jag lär mig aldrig att plocka fram de där guldkornen när de behövs som mest. Därför försöker jag att bara njuta så länge den håller i sig. Och idag är en sån dag då jag skulle vilja behålla känslan som finns där i mitt bröst. Liksom klamra mig fast vid den så att den aldrig försvinner. Och inte vet jag heller vad det är som gör skillnaden. Från att känna den där ångesten och oron gnaga till att bara vara mjuk, lugn och trygg.

Det är midsommarafton och jag vaknar själv men det gör liksom inget. Han finns där nästan direkt och vi skickar sms i exakt samma sekund till varandra. Jag cyklar och handlar jordgubbar och vispgrädde som jag tänker äta i min ensamhet bara för att jordgubbar hör midsommar till. En bukett blommor åker också ner i korgen och tanken är att jag ska sätta några av de i håret i kväll när jag ger mig i väg för att fira denna kärlekens dag. För jag kommer tydligen inte att behöva fira själv i soffan även om det hade varit helt okej. Att få träffa finaste Cilla och hennes vänner är en enorm bonus och det kommer säkert bli underbart trevligt.

Jag hoppas alla ni kommer att få en underbart fin midsommar!

Balsam för själen!

Bubbelbad, fyra olika sorters bastu och fina vänner var precis vad min kropp och själ behövde idag. Vi tog in på relaxen och har tillbringat timmar med att bara softa, bubbla och äta Azitas medhavda matsäck som bestod av smörgåsar med hemgjorda biffar och hembakad sockerkaka. Nu är jag renskrubbad, har nyinpackat hår och ansiktet fick sig en omgång av turkisk lermask. Känner mig som en ny människa.

Vaknade av ett efterlängtat samtal i morse. Min älskling lånade en mobil och tog sig till ett ställe i urskogen med täckning så jag fick vakna till hans härliga röst. Längtar efter honom så. Tänk vad mycket ett litet samtal kan göra. Lever på det en stund till i alla fall.

Min fina vän Azita har lovat att komma och hjälpa mig att städa. Ja jag vet det låter hemskt men jag är urusel på att komma igång med städningen. Och kommer jag igång blir den aldrig avslutad. Så vi gör lite byte hon och jag. Denna gång hjälper hon mig med städningen så ska jag pierca hennes navel. Och ja... jag är utbildad och har utrustning hemma så det blir ingen hemma-pyssel-med-is-och-nål-piercing.

Ska bara vila en stund till för gud så trött man blir av allt badande och bastande.

Jahaa...

...då var det fredag igen. Det innebär antagligen fredagsmys för de flesta men jag tjuvstartade redan igår genom att beställa hem en pizza och tulla på flaskan med rödtjut. Sen dog jag i soffan. Som om de slagit mig med en slägga i huvudet. Klockan tolv vaknade jag yr och klibbig på hela kroppen. Så jag antar att det inte är okej att äta en pizza till idag även om det skulle vara grymt gott så här i fredagsmystider.

Jag skulle vilja göra i ordning på min balkong. Lägga dit en sån där grön tjock gräsmatta, köpa mjuka kuddar till mina stolar, hänga upp blomlådor med icke riktiga blommor i för de skulle jag ta död på inom loppet av en vecka. Vill sitta där ute och äta frukost på lördag och söndagsmornarna. Dricka ett glas kallt vitt vin på kvällen och kunna ta en fika med de som kommer hem och fikar med mig. Typ Mattias. Sen vill jag sommarpimpa min Kronancykel. Jag är ju numera billös och det är min fina Kronan som får förflytta mig framåt. Det är bara det att jag har blivit av med fyra stycken Kronancyklar sen jag flyttade till Gävle så nu tänkte jag pimpa min sprillans nya cremfärgade. Tänkte sätta små söta fjärilar överallt. Det borde göra den lite smer svårstulen.

Så i helgen får det bli EN av de två sakerna att göra. Får nog börja med cykeln.

Japp... så får det bli!

Vad ska ni göra era små rumpnissar??

Så gick helgen...

...och jag har varit lugnare i hjärtat än på mycket länge. Helgerna brukar innebära saknad, längtan och frustration och en hel del oro men på något sätt har jag varit lugn. För han finns där hela tiden. Inte nära men ändå närvarande och det är så lite som krävs för att jag ska känna den där tryggheten. Saknar gör jag hela tiden. Det gör jag alltid när det gått några dagar sen vi sågs. Jag kan börja sakna honom redan när vi kramas hejdå. Men våra avsked gör inte längre ont. Kanske för att jag vet. Vet att han älskar mig som jag älskar honom. Att vi har kommit så långt på vår väg ihop att det liksom inte finns någon återvändo nu. För vad skulle vi vända tillbaka till? Vi vet ju båda vad vi har och vad som fanns innan oss. Och jag skulle inte vilja tillbaka dit. Och han visar mig hela tiden att även han vill stanna där vi är nu. Hos oss.

Så gick helgen och jag tillbringade stor del av den med min älskade Azita. Hon som fick plocka upp mig från det där hålet i fredags. Det enda som fanns kvar av fredagen i mig var den där jävla migränen. Och med den pulserande i huvudet tog jag mig som i ett töcken till jobbet i lördags. Jag lyckades hålla skenet uppe en stund så att i alla fall personalen fick komma iväg på lunch.

Så gick helgen och jag färgade håret och drack kaffe och Baylis i Azitas soffa. Somnade som ett barn ytterligare en natt brevid henne i hennes stora sköna säng. Och söndagen började jag med en promenad hemåt och frukost i soffan. Sen slog någon mig i huvudet och jag somnade och sov bort halva dagen. Men vad gör väl det när resten av dagen tillbringades vid ån på en filt med grillad kyckling i den varma solen.

Nu önskar jag att jag inte blir sittandes här utan kan göra lite nytta. Men soffan är allt för skön..

Trevlig fredag!

Och så till något helt annat...

...för även om det mest handlat om mina känslor och mitt kärleksliv den senaste tiden här inne så pågår ett annat liv också. Jag har fullt upp på nya jobbet och jag kan verkligen säga att jag njuter av varje dag. I onsdags hade jag mitt första personalmöte med min personal. Åtta stycken anställda har jag att ta hand om och efter två veckor nu kan jag bara säga att jag är mer än nöjd med allihop. Jag hoppas de är lika nöjd med sin chef.

Dagarna går så fort och jag hinner knappt med att äta. Det är fortfarande mycket att ordna och fixa så jag sitter mest med näsan över datorn, har möten och försöker få allt att gå ihop. Men det är bara så fruktansvärt roligt så jag klagar verkligen inte.

Men nu är det fredag och kanske jag skulle ta och unna mig att gå ut en runda i kväll. Få göra mig lite snygg och dricka en o annan drink. Känns som det var evighet sen jag gjorde det. Det kommer trevligt besök till stan också som jag troligtvis hinner möta upp en stund.

Kan bli en riktigt trevlig fredag. Vad händer hos er?

Vita tulpaner, Champagne och pizza!

Sista dagen på jobbet och jag får agera assistent till mina kollegor och sköta deras pappersjobb. Lugnt och skönt och jag njuter av att veta att det är mina sista timmar vid skrivbordet. Jag får med mig en flaska Champagne hem men den riktiga avtackningen blir om ett par veckor.

Min söta älskling gav mig vita tulpaner som jag älskar och ett kort som värmer. Och hela han värmer mig och idag har varit en sån där dag då jag känner mig extra kärleksfull, längtig och enormt kramsugen. Kanske för att jag inte fått min dagliga kramdos av honom. Det spelar ingen roll att han hela tiden skickar söta sms där han skriver han saknar mig och älskar mig. Den stunden jag fått se honom idag är inte på långa väga nog för att stilla mitt behov av honom. Ibland önskar jag saker och ting kunde vara enkla och att tiden var påverkbar. Men jag vet att jag snart är i hans famn... för alltid... hoppas jag!

I kväll hämtade jag hem fina Cilla till mig. Vi har haft fredagsmys med pizza och lite vin. Vi har legat i en varsin ände av min soffa och bara slappat och det var nog precis var vi båda mäktade med.

Nu kommer jag snart krypa i säng för jag har kommit på att sova är enda botemedlet mot längtan!

It´s still winter!

Men det gör inget när jag får vakna med den skönaste känslan och solen petar mig i ögonen. Klockan är långt innan ringning men jag kan ändå inte somna om. Det blir morgonpromenad med kollegan P som jag inte träffat på över en vecka och medan våra hundar lufsar omkring i den knastriga snön berättar han om resan han precis kommit hem ifrån. Fina kollegan P som har en stor del i att jag fick mitt nya jobb. Han som varit min mentor och förtroliga. Jag kommer att sakna honom men hoppas våra morgonpromenader kan bli till en lördagsrutin så jag kan fortsätta träffa honom.

Äter frukost med mamma i andra änden av telefon och jag hade tänkt att efter det skulle jag ta tag i denna lördag med städning. Men något händer. Tröttheten och huvudvärk får mig att vilja vila en stund. Det blir tre timmar på soffan som inte alls var min tanke. Så någon städning blev det inte. Däremot ett samtal med älskade pappa som jag inte pratat med på ett tag så äntligen får jag berätta om nya jobbet och i förbifarten berättar jag att jag träffat mannen i mitt liv. Håll hårt i honom säger pappa och ja... vi kommer hålla hårt i varandra!

Nu ska jag klä på mig den svarta kjolen, vita blusen och förklädet och hänga min vinöppnare i midjan för snart ska jag tillbaka till det jag så länge längtat efter... att få servera.

Så vill ni träffa mig är det bara att ta sig till den där Grekiska restaurangen jag kommer att befinna mig på!

Friday i´m in love!

Precis som The Cure sjunger känner jag lite extra denna fredag. Inte bara i mannen som kallar mig sin ängel utan lite i  allt möjligt. Livet som sådant och den där lyckan jag äntligen får känna på så många olika sätt. Den som jag trodde var en utopi och som kändes så oändligt långt borta. Den som låg gömd någonstans i mitt bröst och bara väntade på att få explodera och fylla mig igen. Den lyckan är jag lite förälskad i denna fredag.

Och jag känner en förälskelse när jag får träffa mina två underbara M&M över en kaffe och jag bubblande får berätta om det som händer mig just nu. De två människor som stått mig närmast ända sen jag kom till denna underbara stad. Och den är jag också lite förälskad i denna fredag när jag tänker på så mycket den gett mig sen jag flyttade hit. Möjligheter och vänner jag aldrig annars hade fått.

Träffar underbara C som flyttat hit. Det är första gången vi ses igen på över 3,5 år och jag är så glad över att få se henne igen och den lilla stunden vi får ihop denna fredag får mig att bli lite förälskad i henne för hon är precis lika fin som jag minns henne. Och jag påminns om hur mycket jag tycker om att vara med henne och lovar mig själv att vi måste ses oftare nu när vi av en slump bor i samma stad.

Och så får jag komma hem till den där lilla lurviga saken som jag är förälskad i oavsett vilken dag i veckan det är och han möter mig med pussar och då gör det inget att jag får sitta själv i soffan. Fredagsmys med kaffe i mjukisbyxor är helt okej så länge mobilen piper och jag får ord som..

"Du är kvinnan i mitt liv"

Fredag och sur mjölk...

... från 11 januari i mitt kaffe. Lyssnar med ett halvt öra på genomgången på jobbet. Är någon annanstans. Undrar varför de inte hör av sig om jag kommit vidare till nästa intervju men har fått en tid till intervju den 25 mars för det andra jobbet jag sökt. Känner i hela min kropp att det är dags att lämna. Vill något nytt. Tillbaka till det jag trivdes så bra med.

Fredag... vad innebär det?

Note to myself!

Åk inte till Stockholm utan att packa ner en enda klädtrasa med tanken att du ska köpa något nytt och snyggt att ha på dig! Dumt! Jävligt dumt! För det blir väldigt jobbigt när klockan är halv sex och butikerna stänger sex och du fortfarande inte hittat något. Problemet är inte att det inte finns något... hallå, vi är i Stockholm, utan att det finns FÖR MYCKET! Jag slet till mig en klänning på rea i alla fall som jag inte ens prövade så vi får väl se hur jag kommer att se ut sen.

Nu ligger vi på rummet och myser. Azita sover en stund och jag slötittar på tv och messar med världens finaste. Saknar honom allt lite grann.

Frågan är om det går att göra något åt det här i kväll!
Tror inte ens en snygg klänning kan lysa upp det fejset.

Mys i sängen!

Bla, bla, bla...

Jag är inget fan av ointressanta blogginlägg, de där som talar om hur många koppar kaffe jag druckit, hur mycket tvätt jag vikt eller hur många skithögar hunden lyckades klämma ut på långpromenaden. Men idag har jag fan inte mycket mer än så att skriva om. Den här helgen har bara varit en i högen av de som kommer gå till historia som de mest meningslösa helgerna någonsin. Jag har inte klivit ut mysbyxorna sen jag tog på de i fredags, nä jag har faktiskt sovit i de också. Jag har inte duschat på hela helgen och håll i er nu.... inte ens haft en tandborste i truten. Just nu är jag den sunkigaste och äckligaste person ni bara kan tänka er. Hur jag luktar vill jag inte ens veta.

Det enda jag gör förutom viker tvätt och dricker kaffe då, är att fantisera om allt snuskigt jag vill göra med en viss person. Fast innan vi träffas lär jag nog få duscha och borsta tänderna. Byta trosor också kanske. Eller jag kanske kör utan, de ska ju ändå av liksom.

I vilket fall kommer han får det tufft med mig näst vi ses. Jag är grymt kåt och kramsugen.

Jorosåatte...

Lördagmorgon...

...och trots att jag skulle kunna ligga kvar i den varma sköna sängen går jag upp innan klockan blivit åtta, snöra på mig skorna och tar med Jocko ut för att möta upp kollegan P. I parken möter jag honom med hans söta lilla dotter och deras två hundar och vi går en timmes lång skön och kall promenad. Det är en sån där mysig frostig och solig dag som liksom inte kan gå fel på något sätt. I alla fall känns det så och den känslan ska jag försöka behålla.

Igår tog jag mig till gymmet och ställde mig för första gången i den stora salen där det snart är dags att hålla min första klass. Och det känns lite som att komma hem. Jag älskar den där stora ytan, de stora speglarna och doften av svettiga mattor. Och snart... snart står jag där inför nya ansikten och skriker och peppar. Men igår fick jag köra med mina två små lärjungar som med ivriga ögon följde varje rörelse och försökte hänga med så gott de kunde. Jag fnissade gott åt deras lite vingliga steg och krokiga ryggar men duktiga elever som de var så hängde de snart med. Det var roligt att få ha de där och busa med. Vi hade så roligt att vi glömde bort tiden och till slut kom personalen och upplyste oss om att det nu var dags för stängning.

Idag ska jag gå på inflyttningsfest med Azita till en vän till henne jag inte känner. Alltid spännande att få träffa nytt folk. Men just nu ligger jag kvar här i soffan en stund till och bara njuter av denna lördag förmiddag.

Bilder från igår

...är att få vakna av morgonen som väcker mig i lagom tid, att få äta frukost med mamma i telefon men mest att få ett sms från någon som gör mig glad. Någon som bryr sig om mig på ett alldeles speciellt sätt. Sånt värmer mitt hjärta.

Jag ska hämta min lilla älskling snart och det kommer bli pusskalas. Hoppas på en fika med fina Mattias och avhandla helgens bravader. Sen är det bara att inta soffan, vänta på att söndag ska bli måndag så jag kan sätta mig i bilen igen och färdas de där 40 milen norröver igen för en vecka av jobb. Längtar till tisdag då jag ska få sitta modell hos en av mina kunder. Den salong jag klippte mig hos. Ska få bli fixad i håret, sminkad av proffs och så ska jag visa smycken från Tomas Sabo. Synd det är en tisdag i en stad som inte direkt är en partystad. Annars hade det ju givetvis varit roligt att få gå ut när man är så fin för en gångs skull. Jag får nöja mig med att visa upp mig för kollegorna på hotellet efteråt. Men kul ska det bli.

Nu säger vi Hej hopp söndag!

Hemma igen!

Borta bra men hemma bäst. Soffan kändes mer än väkomnande när jag kom hem, trött och seg efter tågresan hem. Det har varit en trevlig vistelse borta och festen igår med alla kollegor kunde inte ha blivit bättre. Jag fick dansa kind mot kind och tom lite soffmys med en söt kille som pussade på mig. Så jag klagar inte.

Har sovit i soffan hela kvällen och nu börjar jag sakna min lilla lurviga plutt som varit hos dagmatte Mia de här dagarna.

Finns inte så mycket mer att förtälja denna lördagkväll. Hoppas ni har det bra!

Nybadad...

...mjuk och skön både invändigt och utvändigt. Invirad i gosig morgonrock och maten som jag fick framkörd till dörren är uppäten. Det enda jag saknar är ett glas vin. Okej då... ett knä att lägga huvudet i också men det lyser med sin frånvaro. Men jag klagar inte. Inte idag.

Idag är det okej att mysa själv i soffan!

Vad gör ni denna lördagkväll?

The Partypingla is DÖD!

I vilket fall känns det så. När alla vännerna ska ut på krogen och vill dra med mig på fest men jag kan inte göra slut med soffan. Jag somnade som en stock efter en runda på gymmet och en snabbis på stan. En liten stödvila bara men den fick mig mer trött än pigg så därför sitter jag nu här själv medan vännerna gör sig redo för krogen. Jag må vara tråkig men jag tror ändå jag kommer känna att det var rätt beslut i morgon när jag klockan tolv ska sätta mig i bilen och köra de 40 milen till Ö-vik där vi ska tillbringa de närmaste veckorna.

Sen är inte min mage speciellt partyvänlig just nu. Jag släpper ut gaser som hade fått de att behöva utrymma lokalen om jag hade varit där. Kan knappt vara i närheten av mig själv. Prutt, prutt!

Är det nån mer än jag som sitter hemma denna lördagkväll och är tråkig och fiser?

Tick, tack, tick, tack...

...och jag lovar jag hör varenda sekund som segar sig fram. Jag har inte ändrat ställning sen jag kom till kontoret klockan åtta utan sitter fortfarande och stirrar rakt framför mig. Rakt in i den brusande skärmen. Stirrar på telefonen som om jag bara stirrar tillräckligt länge så ringer den av sig själv upp till kunderna jag borde ringa. Stirrar på almanackan för nästa vecka som borde ha minst 12 möten inbokade men bara har fyra men om jag stirrar tillräckligt länge kanske den fyller på med möten av sig själv.

De flesta har gått hem för helgen nu men jag sitter kvar. Vet inte varför för jag kommer inte att få mera gjort ändå. Men det känns bättre om jag är kvar för mitt samvete även om jag bara sitter och stirrar på den brusande skärmen. Har ändå inget att åka hem till. En tom lägenhet som behöver städas. En ensam fredag i soffan. Shit vad positiva vi är idag då!

Äh, lika bra att packa ihop och inse mig besegrad. Det blir inte bättre än så här!

Nu tar vi helg!